Marknadshyror kan smygas in bakvägen
Bostadsaktivister varnar för att marknadshyror införs avtalsvägen. Den 18 september drar riksomfattande protester igång mot hotet om marknadshyror som fortfarande finns kvar.
I somras verkställde Vänsterpartiet sitt hot om att fälla regeringen om de gick vidare med förslaget om ”fri hyressättning vid nyproduktion”. Det skedde efter ett stort tryck underifrån från hyresgäster och bostadsaktivister. Men därefter har det varit betydligt tystare om regeringens utredning ”Läge och kvalité vid hyressättningen”, som togs fram i samband med den ökända punkt 44 i januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
– Innebörden av utredningen är minst lika, om inte ännu mer, förödande, eftersom den hotar majoriteten av det befintliga beståndet med omedelbara och kraftiga hyreshöjningar.
Det säger Mahasti Hashemieh, bostadsaktivist och vice ordförande för den bostadspolitiska föreningen Alla ska kunna bo kvar, till Proletären.
Det var den 25 juni 2020 som regeringen beslutade att tillsätta en hyreskommission med uppdraget att se över hur dagens hyror tar hänsyn till läge och kvalité. Kommissionens slutsats är att lägesfaktorn och lägenheternas kvalitet inte beaktas i tillräcklig utsträckning samt att det finns en ”outnyttjad betalningsvilja för att betala höga hyror”.
Men i enkätundersökningen som utredningen baserar sina förslag på är det endast 27 procent av de svarande som överhuvudtaget är hyresgäster – 44 procent bor i villa/radhus/småhus och 28 procent bor i bostadsrätt. 65 procent har en hushållsinkomst på 30.000-150.000 kronor eller mer i månaden.
Ordförande för hyreskommissionen är Sophia Mattsson-Linnala, tidigare vd för det privata fastighetsbolaget Rikshem AB.
Enligt uppgifter från det bostadspolitiska nätverket Nej till marknadshyra kommer utredningen inte att remitteras, och därmed blir det inget lagförslag. Istället har tjänstemän från justitiedepartementet haft möten med och uppmanat representanter för allmännyttan och de privata bostadsbolagen att ta till sig av innehållet. Detta för att kunna införa delar av den avtalsvägen istället.
– Utredningen betraktar våra hem som en handelsvara. De använder ord som marknad 524 gånger, betalningsvilja 236 medan betalningsförmåga endast nämns nio gånger, säger Mahasti Hashemieh.
– Lägesfaktorn som utredarna tycker ska vara avgörande och hyreshöjande är vad vi medborgare redan har bekostat själva, genom att betala skatt som finansierat byggandet av dagis, skolor, kulturhus, bibliotek, kollektivtrafik och så vidare.
Hon varnar för att utredningen hotar att öka segregationen och trångboddheten. Den öppnar även för fastighetsägarna att höja hyror kraftigt utan att behöva genomföra standardhöjande åtgärder i lägenheterna.
Elin Gauffin, aktiv i det bostadspolitiska nätverket Nej till marknadshyra, berättar för Proletären hur trycket på att införa marknadshyror fortfarande är stort, trots att förslaget om marknadshyra vid nyproduktion föll.
– Det blir ett nytt hot när de försöker införa det via avtalsvägen. Utredningen har fått verka i det dolda och den går längre än fri hyressättning vid nyproduktion, då det talas om en betalningsvilja som inte utnyttjas, säger Elin Gauffin.
2019 kom Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder överens med Hyresgästföreningen region Stockholm om att införa så kallad Stockholmshyra. Det innebär att man vill införa ”systematiska hyressättningar”, som ser till lägesfaktor, storlek, standard och service bland annat. Det pågår just nu förhandlingar mellan Hyresgästföreningen och de allmännyttiga bolagen i Stockholm om detta.
– I direktiven för förhandlingarna står det ingenting om hyressänkningar utan det handlar endast om höjningar även i våra ytterstadsområden, vilket kommer leda till ännu mer segregering, säger Elin Gauffin.
Nätverket Nej till marknadshyra arrangerar demonstrationer runt om i landet mot att marknadshyror smygs in bakvägen i hyresförhandlingarna. Startskottet blir på Sergels torg i Stockholm den 18 september.
– Vi måste fortsätta kämpa mot ombildningar, renovräkningar och årliga hyreshöjningar. Det är ett år kvar till valet, vi varnar för partierna som drev igenom januariavtalet och de ännu mer blåbruna som vill ha ren marknadshyra och avskaffa allmännyttan. Mot det sätter vi en social bostadspolitik.
– Jag tycker att det är viktigt att alla som läser Proletären pratar med sina grannar och tar dem med sig till Sergels torg. Det handlar om att vi tar vidare delsegern från i somras, men också varnar för de nya hoten som kommer, säger Elin Gauffin.