Miljöekonom om plastpåseskatten: ”Ett spel för galleriet”
Den nya skatten på plastpåsar har fått utstå kritik ända sedan den infördes. Bland annat omfattas påsar som är gjorda av ett mer miljövänligt material av skatten. ”Ett grundläggande problem är att man inte riktigt är klar med vad man vill åstadkomma med skatten”, säger Runar Brännlund, miljöekonom vid Umeå universitet.
I maj 2020 lanserade regeringen, tillsammans med samarbetspartierna, en skatt på plastpåsar. Mest pådrivande i frågan var Liberalerna och Miljöpartiet och redan innan skatten infördes fanns det kritiker.
En av dessa var Runar Brännlund, professor i miljöekonomi vid Umeå universitet, som menade att skatten infördes utan en konkret konsekvensanalys.
– Allt känns som ett spel för galleriet. Ett grundläggande problem är att man inte riktigt är överens om vad det är man vill åstadkomma med skatten. Vill man minska utsläppen? Eller är det ett stort problem med nedskräpning av plastpåsar i naturen?
– För det finns ett problem med plast i vattnet kring Medelhavet och Sydostasien. Men detta kommer vi inte riktigt åt genom att minska konsumtionen av plastpåsar i Sverige.
När det kommer till bärpåsar rekommenderar Naturskyddsföreningen att man använder samma påse flera gånger. Slit och släng-metaliteten är helt enkelt inte förenligt med miljön. Men det har visat sig svårt att få Sveriges befolkning att följa dessa rekommendationer.
När plastskatten infördes sjönk visserligen försäljningen av plastpåsar med cirka 70 procent, enligt Svensk Handel. Men då har samtidigt försäljningen av påsar på rulle och papperspåsar ökat i samma utsträckning.
Detta är ett problem, menar Runar Brännlund. Plastpåsarna som säljs i butik är relativt ofarliga för miljön eftersom de är gjorda av förnybart material. Samma sak går inte att säga om plastpåsarna som kommer på rulle.
– De kommer från Kina och där har vi ingen aning om vad för typ av material man använder. Men dessa är inte beskattade, enligt den nya lagen.
– På ett bredare plan för vi också en debatt om skogen. Ska vi hugga ned den för att göra papperspåsar? Man måste ställa dessa alternativ mot varandra och förstå hur konsumenterna beter sig innan man driver igenom en lag.
I maj 2021 konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att alla plastpåsar som inte är avsedda för ett ”varaktigt bruk” ska omfattas av de nya skatten. Detta betyder att plastpåsar som är gjorda på ett mer miljövänligt sätt också omfattas av skatten.
I sin fabrik i Helsingborg producerar företaget Gaia Biomaterials plastpåsar av kalciumkarbonat, en viss typ av kalk. Men även deras plastpåsar, lokaltillverkade i Sverige, omfattas av plastskatten.
– Påsarna man köper på rulle kommer från Kina… Hur mycket påverkas inte miljön av dessa transportsträckor? När regeringen införde skatten öppnade man upp en marknad mot Kina för att det är ett billigare alternativ, säger Åke Rosén, grundare till företaget, till Proletären.
Själv hade han gärna sett mer drastiska åtgärder mot plasten.
– Det billigaste och mest effektiva är om vi gör som i Frankrike. Där har man successivt börjat förbjuda all plast.
Redan 2017 började Frankrike att fasa ut plast inom kommersiell försäljning. Förpackningar, bestick och flaskor av plast är bara några av sakerna som inte längre får säljas. I Sverige är fortfarande en stor mängd av våra livsmedel omslutna i plast, ofta helt i onödan.
Runar Brännlund nämner potatisar som ett exempel.
– Dessa kommer ofta färdigförpackade i plast, men dessa påsar omfattas inte av skatten. Det är just detta som är min kritik – skatten är inte konsekvent och man är inte på det klara med varför man införde den.
När Proletären berättar för Runar Brännlund om renhållningsarbetarna i Örebro som vittnar om löst avfall på grund av skatten på plastpåsar så suckar han.
– Jag hade inte tänkt på det. Men det är ju logiskt. Det visar att man inte tänkt på vilka konsekvenser skatten för med sig.