Nedskärningar väntar i välfärden
Var tredje kommun drar ner på välfärdsresurserna under 2020. Inom tre år kommer den offentliga sektorn sakna 43 miljarder kronor.
Vi har den tuffa perioden framför oss. Så står det i Sveriges kommuner och regioners Ekonomirapporten från oktober 2019. Om inget görs kommer landets kommuner och regioner sakna 43 miljarder kronor år 2023.
Redan i år väntar neddragningar i välfärden. Enligt en SVT-enkät kommer var tredje kommun att minska budgeten för den offentliga välfärden 2020. Enligt var femte svarande kommun kommer detta att gå ut över kvaliteten.
I SKR:s enkät svarar 79 procent av kommunernas ekonomichefer att det ekonomiska läget ser sämre ut 2020 än 2019. Fler än hälften av kommunerna räknar med ett underskott på minst en procent inom verksamheterna individ- och familjeomsorg, hemtjänst, ekonomiskt bistånd och särskilt boende.
Såväl kommuner som regioner arbetar redan nu med olika sätt att skära i sina budgetar. En vanlig metod är att inte kompensera fullt ut för pris- och löneökningar, och därmed tvinga fram neddragningar. I kommuner är den vanligaste åtgärden att man gör en generell neddragning av budgetramarna. I regionerna använder man sig bland annat av anställningsstopp, samt att man inte ersätter anställda som slutar.
Samtidigt ökar antalet anställda inom administrationen. Mellan 2009 och 2018 ökade antalet chefer i kommuner och regioner med 28,3 procent, antalet administratörer med 11,4 procent och antalet handläggare med hela 62,3 procent.
Två faktorer som enligt SKR själva ökar pressen på kommunerna är statliga neddragningar, till exempel av Arbetsförmedlingen och den statliga assistansen.
Vad betyder välfärden för arbetarkvinnor?
Monica Lundberg, personlig assistent
– Det första som slår mig är föräldraförsäkringen och förskola till barnen, så att vi kan vara hemma när de är små, och när de är större kan vi fortsätta jobba och lämna dem till förskolan. När barnen är sjuka har vi rätt att vara hemma med dem, utan karensdagar. Det är även vad jag tänker först på när det gäller mig själv eftersom jag har tre barn.
– Men jag ser hur vår välfärd urholkas mer och mer för varje år och det oroar mig. På förskolorna finns inte plats innan föräldradagarna tar slut. I skola, vård och omsorg läggs inte resurser längre och det sparas in där det inte borde få sparas in, som sjukvården. Här i Norrland har de stängt ner både vårdcentraler, BB och förlossningsavdelningar.
Agneta Samuelsson, fastighetsskötare
– Så många olika saker, det är omöjligt att säga vad som är viktigast men några exempel som spelat extra stor roll för just arbetarkvinnor är barnomsorg och skola där man ser barns och ungas behov. En värdig äldreomsorg, att inte tvingas till arbetet fast man är sjuk, en pension man kan leva på och fungerande vård för alla – det är också viktiga delar av välfärden.
Agnes Johansson, undersköterska
– Välfärden i samhället hålls till stor del upp av arbetarkvinnor, inom många olika yrken men med stor betydelse för att samhället går runt. Så självklart ska man själv kunna räkna med den, inte bara bistå med den. Och den ska hålla hög kvalitet.
– En allmän välfärd betyder att jag kan vara trygg med att det bästa ska erbjudas både mig och alla andra från samhället. Det ska inte gå att köpa sig till en bättre välfärd, och därför ska människans värde inte heller gå att göra skillnad på.
– Det är inte viktigare för mig som kvinna än för en man men det är viktigt för oss med låg månadsinkomst att välfärden håller och räcker utan att man ska köpa privata tillägg.
Elena Orrlöv, bemanningsanställd inom restaurang
– Att ha en bra välfärd för kvinnor betyder att vi ska kunna ha en god hälsa hela livet; vi ska inte slita ut oss i förtid och vi ska få en bra pension. Det är också ett verktyg för att göra kvinnor, precis som andra förtryckta grupper, mer självständiga. För mig är det självklart att välfärd betyder ett samhälle där vi ger mer till de som behöver det. Ett land som kan bistå sina medborgare med trygghet skapar inte konkurrens mellan arbetare och skulle ge oss tid och energi att ägna oss åt annat än att arbeta.