Nordea misstänkt för pengatvätt – igen
Banken har enligt läckta dokument misstänkta transaktioner på 1,5 miljarder kronor.
Hemliga dokument om misstänkt pengatvätt – som andra banker, som är mellanhand i misstänkta transaktioner, lämnat till USA:s finanspolis Fincen – har läckt.
Rapporterna, som skickades in till myndigheterna mellan 2000-2017, visar hur 17.000 miljarder kronor misstänks ha tvättats vita genom flera internationella storbanker. Bland de som tvättat pengar finns kända vapenhandlare, knarklangare, oligarker och politiker. Exempelvis förekommer Trumps före detta kampanjchef Paul Manafort i dokumenten.
Genom Nordea har det genomförts misstänkta transaktioner på totalt 1,5 miljarder kronor. Enligt läckan har Nordea åtminstone vid några fall inte kunnat identifiera sina kunder, vilket är ett krav på bankerna för att försvåra pengatvätt. Exempelvis hade företaget Somitekno Ltd, som är registrerat på Brittiska Jungfruöarna, ett konto på Nordea i Estland. Företaget kunde göra transaktioner på miljarder kronor utan att Nordea hade information om vem som ägde bolaget.
De flesta misstänkta transaktioner som förekommer i dokumenten via Nordea gjordes mellan 2013-2017.
2015 dömdes Nordea till böter på grund av sina brister i rutiner mot pengatvätt. Nordea förekom även i Panama-dokumenten, där det avslöjades att Nordea grundat nästan 400 företag i skatteparadis åt sina kunder.
De svarta pengarna flyttas genom så kallade brevlådeföretag, som bara existerar på pappret, och genom flera konton för att komma så långt bort från källan som möjligt. Till slut investeras de exempelvis i fastigheter eller placeras i företag och tas ut i form av utdelning eller lön.
Även om rapporten bara rör misstankar är det troligt att de flesta stämmer. Bankerna anmäler inte gärna sina kunder utan grundad anledning, säger till exempel Dagens Nyheters ekonomijournalist Dan Lucas i DN.
Dokumenten som läckt utgör bara 0,002 procent av de totalt 12 miljoner rapporter om misstänkt pengatvätt som nått Fincen under perioden, men myndigheten har bara 300 anställda för att ta itu med de misstänkta brotten. Enligt FN upptäcker myndigheter mindre än en procent av världens samlade penningtvätt.