Ledarkrönika: Nyliberalt plockepinn
Skatteparadiset Sverige kastar våra gemensamma tillgångar i famnen på roffare och banditer. Kontrollen av dessa ekonomiska brottslingar är nästan obefintlig. Något allvarligt måste hända för att de ska få ögonen på sig.
En friskola tvingas i konkurs och kommunen får ansvar för elever som plötsligt står utan betygsunderlag. Ägarna sticker med pengarna. Falska coronaintyg pumpas ut så pappret tar slut i skrivaren. Ägarna sticker med pengarna.
Pensionspengar spekuleras bort i välplanerade bedrägerier och fastighetsägare höjer hyrorna på nya och gamla hus och berikar sig själva. Gästarbetare tvingas bo på arbetsplatsen under ovärdiga förhållanden och utsugs till max. Någon byggherre blir snabbt ekonomiskt oberoende.
Upphandlingar genomförs där personalen får anpassa sig som boskap i en nedåtgående spiral av försämringar på arbetsplatsen, där varje krona som kan sparas på de värdeskapande människornas bekostnad ses som en vinst.
I själva verket spelar vi plockepinn, med samhällsbygget Sverige balanserande högst upp på pinnhögen. Nyliberalismen sprider sig till allt fler områden och det mesta går idag att spekulera i. Man undrar om stölden och privatiseringen av det gemensamma någonsin ska sluta?
Privatiseringsivern ser inte ut att avta. Politiker och andra tyckare och experter kan uppröras av enskilda fall av rofferi som avslöjas, men samhällsplundringen är systematisk och pågår över tid.
Samhället lägger väldigt små resurser på att följa upp att regler och samhällskontrakt följs, och det gör inte saken bättre att mycket av plundringen är laglig genom skatteplanering, skattelättnader och skatteavdrag av alla de slag. Flera viktiga utjämnande skatter har de senaste åren tagits bort. Klyftorna växer, de rika blir rikare samtidigt som arbetslösheten är på fortsatt höga nivåer.
Vi kan dagligen följa Proletärens avslöjande journalistik och rapportering om denna ekonomiska brottslighet som fått fritt spelrum i vårt land. Vi kan också läsa om de som reser sig mot detta vansinne och förbannar marknadsfundamentalisterna som idag har makten i sin hand.
Vanliga människor världen över tar kamp för ett hållbart samhälle, både socialt och ekologiskt. Ska detta vara möjligt måste de nyliberala extremisterna och deras anhang pekas ut som skyldiga till att samhället utarmas.
Fler och fler blir medvetna om att dagens tärande system måste skrotas i sin helhet och ett hållbart system måste ersätta det, om vi ska ha en jord att leva på i framtiden. Ett hållbart system bygger på rättvisa, demokrati – som även innefattar det ekonomiska planet – samt ekologisk hållbarhet. Det bygger på socialismen och i förlängningen kommunismen.
För att citera Hoola Bandoola Band i låten Rocksamba:
”Och dom försöker lura i en, att historien har tagit slut, så att man inte ska bekymra sig om hur det kommer att se ut. Som om allting som har hänt förut skulle leda fram till nu och inte vidare. Långt, långt vidare.
Men har vi tur, så tar historien inte slut på länge än, och det är vi som är legenderna för dom som kommer sen, och chanserna idag kommer kanske aldrig mer igen ifall vi inte tar dom.”
Erik Ottosson
Lagerarbetare och medlem i K:s partistyrelse