Kommentar: Olika tekniker i vaccinstriden
Förra veckan registrerade Ryssland det första coronavaccinet. Men det är för tidigt att slå fast att det verkligen fungerar och är riskfritt.
Coronaviruspandemin fortsätter att grassera och enorma resurser avsätts för vaccinutveckling. Ett 20-tal framskridna vaccinkandidater finns med i det som blivit något av en globala kapplöpning. De skapar ett immunologiskt svar mot covid-19-viruset, vilket emellertid inte självklart kan översättas till skyddande vaccineffekt.
För att visa vaccineffekt krävs större fas 3-studier, och kommer att bli en utmaning i sig eftersom coronaviruset har så klustermässig spridning. Det vore enklare med ett virus som sprids jämnt, då är det lättare att jämföra med de som är ovaccinerade.
Vaccinstriden, liksom det mesta kring covid-19, uppvisar en geopolitisk dynamik. Skedet tog en ny vändning i föregående vecka när Ryssland registrerade det första covid-19-vaccinet. Det bär namnet Sputnik V, vilket så klart inte är en slump.
Motsvarande amerikanska satsning kallas för Operation Warp Speed, vilket också har tydliga rymdkopplingar (läs Star Trek). Inom kort väntas fas 3 påbörjas men redan nu uppger ryska myndigheter att de tagit emot förhandsbeställningar på en miljard vaccindoser från ett 20-tal länder.
Sputnikvaccinet använder sig av en intressant teknik. En struktur från coronaviruset kopplas till en maskinellt (rekombinant) framställd vektor av ett humant adenovirus. En liknande adenovirusvektor används i AstraZenecas vaccinkandidat, som för övrigt EU-kommissionen förhandsbeställt 300 miljoner doser av.
USA:s just nu starkaste vaccinkandidat tas fram av biotechföretaget Moderna. Det bygger på en helt ny vaccinteknik med budbärar-RNA (mRNA). En kort sekvens av covid-19-virusets arvsmassa har valts ut. Denna mRNA-sekvens kodar för visst virusprotein. I detta fallet är det spikeproteinet som viruset använder sig för att ta sig in i kroppens celler. Coronavirusproteinet känns sedan igen av kroppens immunförsvar.
Riskerna med ett framstressat vaccin har redan lyfts på ledarplats i denna tidning. Det går inte annat än att hålla med. Det går knappast att skriva en text om vaccination mot pandemiska luftvägsvirus utan att nämna influensa.
Erfarenheterna från influensapandemin 2009, när virusstammen H1N1 återkom, blev som bekant bittra. Pandemivaccinet Pandemrix var höggradigt effektivt mot den så kallade svininfluensan. Det förhindrade ett inte obetydligt antal dödsfall.
För att stärka immunogeniciteten, alltså vaccinets effekt på immunförsvaret, tillsattes en ny immunstimulerande tillsats. Detta adjuvans var sannolikt orsaken till ökad risk för narkolepsi, som uppträdde som en allvarlig men ovanlig biverkan hos cirka 150 unga individer. Det är viktigt att betona att detta adjuvans inte finns i dagens influensavaccin.
När världen nu desperat söker ett nytt vaccin mot covid-19 är det mycket viktigt att de aktuella vaccinerna genomgår grundläggande kliniska prövningar och kan uppvisa säkerhetsdata. Inget annat kan anses acceptabelt.
Putins dotter sägs ha fått det ryska Sputnikvaccinet. För hennes och övriga mänsklighetens skull hoppas jag att det fungerar – men det vet vi inte än.