Kommentar: Programmet som oppositionen sopade under mattan

Strax efter det omtvistade vitryska valet den 9 augusti togs en omfattande programförklaring bort från en av oppositionens hemsidor. Programmet med namnet ”Akuta reformprogrammet för Vitryssland” hade godkänts av den främsta oppositionskandidaten Svetlana Tichanovskaja, men i kraftmätningen mellan presidenten Lukasjenko och den väststödda oppositionen ansågs tydligen programmet alltför magstarkt att gå ut med till den vitryska allmänheten. 

Programmet som försvann den 19 augusti innehåller en rad åtgärder som även skulle splittra den sociala bas av främst mellanskikt som bär upp proteströrelsen i landet. Därför har kretsen kring Tichanovskaja och hennes uppbackare i väst varit tysta om programmet och istället koncentrerat sig på två punkter: Lukasjenko måste avsättas och nya val ska hållas. 

I programmet står att unionsavtalen med Ryssland skall sägas upp och att förbindelserna med Ryska federationen ska reduceras till ett minimum. Vitryssland skall säga upp de kollektiva säkerhetsavtal som finns med Armenien, Kazakhstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Ryska federationen. 

Dessutom föranstaltar programmet att samtliga ryska tv-kanaler ska stängas för att istället främja lettiska, litauiska, polska och ukrainska kanaler.

Det övervägande antalet vitryssar pratar det ryska språket framför den närbesläktade vitryskan. Ändå kräver oppositionsprogrammet att endast vitryskan skall användas på skolor och universitet. Programmet kräver dessutom förbjudande av ”proryska organisationer”.

Trots att handeln med Ryska federationen omsätter över motsvarande 350 miljarder svenska kronor kräver programmet att denna handel reduceras. Dessutom föranstaltar ”akutprogrammet” avsovjetisering, med medföljande antikommunism som idémässig grundval i samhället. 

Den vitryska militären skall anpassas till Natostandard.

Ett omfattande program för privatisering av industri och jordbruk föreslås. Kraftiga restriktioner mot ryska investeringar i infrastruktur ska genomföras.

I programmet står att man ska ”optimera landets sjukvårdssystem” genom att minska antalet sjukhusplatser. Marknadshyror ska gälla och hotell, sophämtning, gatuunderhåll och begravningsbyråer ska privatiseras. 

I programmet finns även ett antal sociala krav som att sjukvårdspersonalens löner måste höjas. Programmet kommer, ifall nuvarande styre i Minsk störtas, att omkasta stora delar av den geopolitiska situationen i Östeuropa med amerikansk, baltisk och polsk Natotrupp på vitryskt territorium. 

Att programmet är borttaget (men finns att hitta i Googles cacheminne) är i sig förståeligt då den vitryska opinionen är skeptisk gentemot Nato. 

Detta verifieras även av de politiska och sociologiska opinionsundersökningar i Vitryssland som gjordes på våren 2019 av självaste EU.

I undersökningen frågas bland annat om man kan lita på Nato. Där svarar 19 procent jakande på frågan medan hela 60 procent av vitryssarna hyser misstro mot Nato. Det säger sig självt att de mäktiga krafterna i väst, som i grunden står bakom Svetlana Tichanovskaja, beordrat denne att med omedelbar verkan ta bort programmet då det går tvärsemot vad majoriteten av Vitryssarna anser om Nato. 

Ovan nämnda opinionsundersökning av EU från 2019 rapporterade även om vitryssarnas inställning till regeringen och huruvida man har förtroende för den. Där svarade  majoriteten, 56 procent, att man kunde lita på regeringen, medan 36 procent var av negativ och motsatt åsikt. På frågan om det förekom fria och rättvisa val svarade 52 procent ja på frågan medan 43 procent var av annan åsikt. 

EU-undersökningen frågade dessutom om Vitryssarna ansåg att det var ett bra styre i landet. Där svarade 53 procent jakande medan 40 procent hade en negativ åsikt om hur landet styrdes. Allt enligt EU:s egna undersökningar från förra året. Även om över ett år har gått sedan dess visar den att en majoritet stödjer regeringen och hur landet styrs, men undersökningen visar även på en stor minoritet som tycker annorlunda. 

Denna EU-undersökning med dess resultat ska ställas gentemot den hysteriska propaganda som västvärldens opinioner matas med om ett totalt enat ”frihetsälskande folk mot den onde diktatorn i Minsk”. 

Alla de medier i västvärlden och i EU som ställt in sig i ledet i en formidabel ensidig kampanj för regimförändring i Minsk förtiger EU:s egna opinionsundersökningar i Vitryssland, liksom man förtiger Svetlana Tichanovskajas antidemokratiska program om att förbjuda proryska organisationer. 

Inte heller har, med något undantag, det rapporterats om de många demonstrationer med tusentals deltagare som skett till stöd för den vitryska regeringen. I en geopolitisk kraftmätning som den i Vitryssland ställer svensk journalistkår in sig i ledet och alla fina ord om allsidig rapportering faller platt till marken. 

Samtidigt som demonstrationerna skedde i Minsk sköts 13 demonstranter ihjäl i Colombia vid ett och samma tillfälle. Är det någon ledarskribent i den så kallade fria pressen som ens knystar om sanktioner mot det USA-allierade Colombia? Jag bara undrar.