Protester i Nicaragua: Reformer i pensionssystem orsakade politisk kris
Under tio dagar skakades Nicaragua av protester mot landets vänsterregering, som föreslagit en avgiftshöjning för att finansiera landets pensionssystem. Jorge Capelan, redaktör på tidskriften Correo, menar att krafter i och utanför Nicaragua utnyttjade protesterna för att försöka störta regeringen.
Under tio dagar attackerades den politiska stabiliteten i Nicaragua av en allians av ekonomiska och politiska krafter i och utanför den centralamerikanska nationen. Målet var att störta sandinistregeringen ledd av Daniel Ortega. Den slutsatsen drar Jorge Capelan, redaktör på den oberoende sandinistiska tidskriften Correo, när Proletären ringer upp honom.
– Vad som utspelades i Nicaragua var ett försök till en så kallad ”mjuk statskupp”. Reformeringen av pensions- och socialförsäkringssystemet (INSS) var ett steg i rätt riktning för att försvara det progressiva i systemet. Men det enda som uppmärksammades var att pensionsavgiften skulle höjas med fem procent, och det gjorde många förbannade.
Detta utnyttjades av de mest oförsonliga delarna av högeroppositionen. Med stöd av arbetsgivarföreningen Cosep gick de till attack för att torpedera den ekonomiska och sociala politik som enligt Jorge Capelan är det som gjort sandinistregeringen så populär att den de tre senaste valen har vunnit stort över en desperat splittrad högeropposition. Men misstaget, enligt Capelan, var att regeringen Ortega inte förankrade reformen bland folk.
Enligt en kommuniké som regeringspartiet FSLN (Sandinistfronten) publicerade tre dagar efter de våldsamma protesternas inledning beskrivs hur protesterna hade en ”perfekt samordning, synkroniserade aktioner av samma slag överallt [i landet], som om de redan hade planerat detta i förväg och stod klara att aktiveras när förhållandena hade mognat”.
– Cosep och Internationella Valutafonden krävde att regeringen skulle tillämpa de typiska nyliberala recepten för pensionerna; höja pensionsåldern från 60 till 65, öka antalet arbetade år för en normal pension. Delar av nyliberalerna krävde till och med att pensionen som en rättighet skulle avskaffas, uppger Capelan.
Cosep lämnade förhandlingarna när sandinistregeringen vägrade att försämra och fragmentera pensionssystemet.
För att finansiera pensionerna och täppa igen hålet på 80 miljoner dollar beslutade regeringen att arbetarnas bidrag till INSS skulle öka från 6,25 procent till 7 procent, företagens avgifter till systemet skulle öka från 19 till 22,5 procent och att de som i dag får pension skulle betala 5 procent av sin pension till INSS.
Regeringen beslutade även att slopa avgiftstaket på 82.953 Cordobas (23.662 svenska kronor) för de som har de största inkomsterna i landet. Det innebar att reformen fick en än större klasskaraktär med mottot ”skatt efter bärkraft”. De som tjänar mest ska också solidariskt betala mer för att finansiera utbildning, sjukvård och pensioner.
Protesternas centrum, och den plats där aktivisterna förskansade sig, utgjordes av det Polytekniska Universitetet UPOLI som ägs av en av de evangeliska kyrkorna med säte i USA. Enligt FSLN har sammanlagt 25 personer dödats, av dem flera poliser och en journalist på den sandinistdominerade kanalen TV6. Oppositionens människorättskommitté CPDH hävdar att det är så många som 59, en uppgift som Capelan avvisar.
Regeringens beslöt på protesternas tredje dag att dra tillbaka reformeringen av pensions- och socialförsäkringssystemet. Daniel Ortega uppmanade katolska kyrkan att ta initiativ till en dialog och situationen har i dag normaliserats. En seriös debatt om framtiden för det nicaraguanska socialförsäkringssystemet har skapats.