Skolor tar referenser på elever – släpper inte in dem med problem
Sedan några år tillbaka har huvudmän för skolor börjat ta referenser på elever för att se om de uppfattas som "besvärliga". – Marknadiseringen av skolan är problemet, säger Edward Jensinger, rektor på NTI Gymnasiet i Lund.
Skolledare på grundskolor och gymnasier tar referenser på elever för att se om de har olika problem. Något som går hand i hand med en tilltagande marknadsanpassning av den svenska skolan, enligt Edward Jensinger, rektor på NTI Gymnasiet i Lund.
– Idag jobbar skolor mer och mer utifrån en marknad. Varje elev kommer med en påse pengar på huvudet som finansierar verksamheten. Då vill man ha så många elever som möjligt och inte några ”besvärliga”. Och det gäller alla huvudmän. Kommunala skolor gör samma sak.
Men vad är det huvudmännen ringer och frågar om? Det skiljer sig åt beroende på om man jobbar på en grundskola eller gymnasiet, säger Edward Jensinger.
– Referenser gäller mer för grundskolan. På gymnasiet ringer man om eleven står som reserv till någon annan utbildning. Då kan de fråga om eleven har några särskilda behov. Om de då får reda på att eleven har till exempel dyslexi så försvinner ibland platsen. Ibland har de uttryckligen sagt: ”Vi har inte stödet som eleven kräver”.
Enligt lag måste varje skola erbjuda stöd till elever som har problem i skolan. Kostnaden är inbakad i elevpengen, men det går också att söka ytterligare pengar för elever med särskilda problem.
Edward Jensinger menar att skolorna som ringer inte har något intresse av att utveckla elevhälsan eller anställa specialpedagoger för elever som behöver stöd. Varför? Det kostar pengar. Men det finns också en annan anledning som handlar om betygsbokslutet.
– Om jag bara har väldigt högpresterande elever så uppfattas utbildningen som utmärkt. Men det kan vara eleverna som skapar den situationen och inte organisationen. När rektorer ringer och frågar om problem så handlar det om det yttre. En image som skolan vill skydda, genom att inte ta in elever som drar ned snittet.
– Antagningen till gymnasiet ska bara basera sig på grundskolebetyget. Och urvalet sker via speciella antagningsenheter i varje kommun. Men den 15 september varje år släpps listorna och huvudmännen får tillgång till dem. Det är då skolorna kan börja välja bort elever som är ”besvärliga”.