Biståndssuccén Bai Bang
Tidigare i höst var Kommunistiska Partiets ordförande Anders Carlsson samt Patrik Paulov från partistyrelsen och Proletären i Vietnam på inbjudan av Vietnams kommunistparti. I veckans reportage besöker vi ett för många svenskar välbekant pappersbruk, ofta använt som slagträ mot svensk biståndspolitik. Men fakta är att Bai Bang blivit en framgång.
”När Bai Bang byggdes var målet att producera 55.000 ton papper per år. 2008 producerade vi 112.000 ton och vi planerar att utöka kapaciteten. Pappersbruket är idag nyckeln för pappersindustrin i hela Vietnam.”
Vo Sy Dong, generaldirektör för det vietnamesiska pappersbolaget Vinapaco, informerar om Bai Bang och den breda verksamhet som byggts upp kring pappersproducenten nordväst om Hanoi.
Vi tas emot under högtidliga former i en av kontorsbyggnaderna i staden Phong Chau. Runt mötesborden i samlingssalen sitter ett fyrtiotal anställda, inklusive representerar från facket, kommunistpartiet och ungdomsförbundet på företaget. Lokalpressen är på plats för att dokumentera de svenska kommunisternas besök.
Generaldirektören själv bryter mot den formella inramningen och är lättsam och öppenhjärtig. Han ger inte intryck av att vara chef för en verksamhet som har över 6.000 anställda varav 2.000 på Bai Bang, som producerar en tredjedel av allt papper som förbrukas i Vietnam och som genom bland annat export till USA ger statskassan betydande inkomster.
– Bai Bang är beviset för solidaritet mellan Sverige och Vietnam, mellan det svenska och vietnamesiska folket, säger Vo Sy Dong.
– Jag vet att det i Sverige funnits olika uppfattningar om Bai Bang. Men idag kan alla se att idén om att ge bistånd till en pappersindustri resulterat i något väldigt bra.
*
Att det funnits ”olika uppfattningar” är en förskönande omskrivning.
Beslutet om svenskt bistånd till det krigshärjade Nordvietnam togs 1969. Det skedde efter att Sverige som första västland upprättat diplomatiska förbindelser med landet.
Att mitt under brinnande krig erkänna Demokratiska republiken Vietnam och erbjuda landet hjälp fick svenska högerkrafter och USA-vänner att se rött. När byggandet av pappersbruket i det befriade Vietnam visade sig svårare, dyrare och mer tidskrävande än planerat gick de reaktionära, antikommunistiska krafterna till attack.
I medierna drevs en hetskampanj mot Bai Bang och mot Vietnam som socialistiskt land. Fakta om vad som verkligen hänt har inte fått samma uppmärksamhet. I en kort rapport från 2007 skriver svenska biståndsmyndigheten SIDA att vad som påståtts vara ”det största biståndsfiaskot genom tiderna” blivit en framgång. ”…numera tillverkar Bai Bang mer än dubbelt så mycket papper som ursprungligen var tänkt.”
Ett av de stora problemen under de inledande åren var bristen på råvaror. Idag finns trädplaneringar över hela landet. En särskild satsning har gjorts på eukalyptus. Trädet växer snabbt, efter sju år är det redo att avverkas, och ger hög papperskvalité.
– Jag förstår varför ni tar upp råvarufrågan, men den är inte längre ett problem, säger Vo Sy Dong. Vi har 20 företag inom Vinacom som specialiserat sig på trädplantering. Idag har vi överskott på råmaterial och exporterar pappersmassa.
I de grövsta angreppen i mitten av 1980-talet påstods vietnameserna ha anlagt slav-arbetsläger för att bedriva skogplantering. Anklagelserna framstår som rent löjliga. Sanningen är snarare att ett jobb på Bai Bang varit och är eftertraktat, och att brukets framgång gynnat många, många fler än de anställda och deras familjer.
– Det här distriktet var förr väldigt fattigt, säger Vo Sy Dong. Nu har här vuxit fram en mindre stad och levnadsstandarden har ökat kraftigt.
*
Vi åker till Bai Bangs egen flodhamn. På floden fraktas bland annat kol till brukets kraftverk. Ett par kilometer därifrån passerar vi en lagringsplats för timmer. Framför en stor kran arbetar män och kvinnor i traditionella vietnamesiska hattar med att lasta en väntande timmerbil.
Vid en av brukets anläggningar välkomnas vi med varsin hjälm och visas runt i den bullriga miljön. Våra guider demonstrerar stolt den höga papperskvalitén på de stora pappersrullarna.
I denna del av anläggningen, med ofta tunga arbetsuppgifter, är det mest män som arbetar. På avdelningen för paketering av skrivpapper är det nästan bara kvinnor.
Bai Bang är mycket mer än bara papperstillverkning. I en idrottshall tränar Bai Bangs damvolleybollag, som är ett av de bästa i landet. Till bruket hör idrottsanläggningar, ett tekniskt gymnasium, kulturhus och bostäder, verksamheter som alla invånare i regionen drar nytta av.
Vi åker till Bai Bangs egen flodhamn. På floden fraktas bland annat kol till brukets kraftverk. Ett par kilometer därifrån passerar vi en lagringsplats för timmer. Framför en stor kran arbetar män och kvinnor i traditionella vietnamesiska hattar med att lasta en väntande timmerbil.
Vid en av brukets anläggningar välkomnas vi med varsin hjälm och visas runt i den bullriga miljön. Våra guider demonstrerar stolt den höga papperskvalitén på de stora pappersrullarna.
I denna del av anläggningen, med ofta tunga arbetsuppgifter, är det mest män som arbetar. På avdelningen för paketering av skrivpapper är det nästan bara kvinnor.
Bai Bang är mycket mer än bara papperstillverkning. I en idrottshall tränar Bai Bangs damvolleybollag, som är ett av de bästa i landet. Till bruket hör idrottsanläggningar, ett tekniskt gymnasium, kulturhus och bostäder, verksamheter som alla invånare i regionen drar nytta av.
*
Hur påverkas Bai Bang av de pågående marknadsreformerna? I svensk press har det påståtts att det helstatliga pappersbruket ska privatiseras.
– Bara en mindre del, svarar Vo Sy Dong bestämt. Han förklarar att syftet är att få in pengar som ska användas till att bygga en ny fabrik och utvidga produktionen.
– Vietnams kommunistparti anser att nyckelverksamheterna i landet ska ägas av staten. Därför kommer 70 procent av Bai Bang att vara kvar i statlig ägo.
*
Var vi än kommer framförs tacksamhet över Sveriges roll under och efter Vietnamkriget. Det sker också på Bai Bang.
Det kan först tyckas märkligt. Vad har ett litet kommunistparti i ständig opposition att göra med ett statligt biståndprojekt? Då verkar det naturligare att tacka den svenske kungen, som för övrigt fick en rundtur på Bai Bang 2004 tillsammans med representanter för dåvarande S-regering.
Men faktum är att kommunisternas solidaritetsarbete, som en del av den breda utomparlamentariska Vietnamrörelsen, påverkade den svenska regeringens politik i progressiv riktning. Utan detta engagemang hade det aldrig blivit något pappersbruk i den fattiga bondeprovinsen.
PATRIK PAULOV
Proletären nr 44, 2009
I kommande reportage diskuterar vi folkmakten och förnyelsen av Vietnams politiska system. Den inledande delen i serien om dagens Vietnam finns att läsa på www.proletaren.se
Fakta om Bai Bang
• 1969 beslutade den socialdemokratiska regeringen Palme att stödja humanitära insatser och återuppbyggnad i Nordvietnam.
• 1974 , efter fyra års förbredelser, inleddes bygget av pappersbruket Bai Bang, cirka tio mil nordväst om huvudstaden Hanoi. Att bygga ett högteknologiskt pappersbruk i ett underutvecklat, fattigt och sönderbombat land var inte lätt. Bygget drog ut på tiden och kostnaderna ökade.
• 1982 började Bai Bang producera papper. De första åren kantades av många problem, särskilt brist på råvaror. Västvärldens blockad mot Vietnam bidrog till att produktionsmålet inte nåddes. Med de marknadsreformer som inleddes 1986 bröts isoleringen, vilket underlättade Bai Bangs och många andra industriers utveckling.
• 1990 fungerade verksamheten så bra att Sverige avslutade bistånds-projektet och överlät driften till vietnameserna själva.
• 1996 nåddes målet på 55.000 ton papper. Därefter har produktionen stigit och nådde förra året 112.000 ton.
• 2006 införlivades Bai Bang i Vietnam paper corporation, Vinapaco.
Hur påverkas Bai Bang av de pågående marknadsreformerna? I svensk press har det påståtts att det helstatliga pappersbruket ska privatiseras.
– Bara en mindre del, svarar Vo Sy Dong bestämt. Han förklarar att syftet är att få in pengar som ska användas till att bygga en ny fabrik och utvidga produktionen.
– Vietnams kommunistparti anser att nyckelverksamheterna i landet ska ägas av staten. Därför kommer 70 procent av Bai Bang att vara kvar i statlig ägo.
*
Var vi än kommer framförs tacksamhet över Sveriges roll under och efter Vietnamkriget. Det sker också på Bai Bang.
Det kan först tyckas märkligt. Vad har ett litet kommunistparti i ständig opposition att göra med ett statligt biståndprojekt? Då verkar det naturligare att tacka den svenske kungen, som för övrigt fick en rundtur på Bai Bang 2004 tillsammans med representanter för dåvarande S-regering.
Men faktum är att kommunisternas solidaritetsarbete, som en del av den breda utomparlamentariska Vietnamrörelsen, påverkade den svenska regeringens politik i progressiv riktning. Utan detta engagemang hade det aldrig blivit något pappersbruk i den fattiga bondeprovinsen.
PATRIK PAULOV
Proletären nr 44, 2009
I kommande reportage diskuterar vi folkmakten och förnyelsen av Vietnams politiska system. Den inledande delen i serien om dagens Vietnam finns att läsa på www.proletaren.se
Fakta om Bai Bang
• 1969 beslutade den socialdemokratiska regeringen Palme att stödja humanitära insatser och återuppbyggnad i Nordvietnam.
• 1974 , efter fyra års förbredelser, inleddes bygget av pappersbruket Bai Bang, cirka tio mil nordväst om huvudstaden Hanoi. Att bygga ett högteknologiskt pappersbruk i ett underutvecklat, fattigt och sönderbombat land var inte lätt. Bygget drog ut på tiden och kostnaderna ökade.
• 1982 började Bai Bang producera papper. De första åren kantades av många problem, särskilt brist på råvaror. Västvärldens blockad mot Vietnam bidrog till att produktionsmålet inte nåddes. Med de marknadsreformer som inleddes 1986 bröts isoleringen, vilket underlättade Bai Bangs och många andra industriers utveckling.
• 1990 fungerade verksamheten så bra att Sverige avslutade bistånds-projektet och överlät driften till vietnameserna själva.
• 1996 nåddes målet på 55.000 ton papper. Därefter har produktionen stigit och nådde förra året 112.000 ton.
• 2006 införlivades Bai Bang i Vietnam paper corporation, Vinapaco.