Svenskarnas skuldsättning är rekordhög och bankerna gör miljardvinster

Svenskarnas skuldsättning vad beträffar bolån ökar. Det konstaterar Finansinspektionen i en ny rapport.

Efter att bostadsmarknaden gjorde en kort inbromsning i början av pandemin har priserna ökat kraftigt igen. Priset för en bostadsrätt och en villa har i snitt stigit med 10 respektive 17 procent i genomsnitt under året.

De bidragande faktorerna till utvecklingen tros vara låga räntor och minskade utgifter för välbemedlade hushåll under pandemin. Ytterligare en effekt är att amorteringskravet hade en paus under delar av 2020.

Det har lett till att delar av Sveriges befolkning investerat i renoveringar med hjälp av rot, eller tagit nya bolån i allt större utsträckning.

– Belåningsgraden är den högsta som vi sett sedan vi började mätningen år 2012. Skulderna har stigit för tredje året i rad och ökar snabbare än värdet på bostaden, sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen på en presskonferens.

Skuldkvoterna (förhållandet mellan lån och inkomst) är också de högsta sedan mätningen startat. Ett bolån är just nu i genomsnitt närmare tre gånger så stort som en låntagares bruttoinkomst.

I och med att räntorna är så pass låga utgör detta inte en fara för ekonomin, menar Finansinspektionen. Skulle räntorna däremot stiga med cirka 5 procent skulle vart tionde hushåll inte ha råd att bo kvar. Andra skulle tvingas skära ned på sina utgifter vilket skulle påverka köpkraften i Sverige.

2019 gjorde de svenska storbankerna en vinst på närmare 100 miljarder kronor och under pandemin kunde de redovisa höga tvåsiffriga miljardvinster. En stor del av dessa pengar kommer just från svenskarnas bolån.

2008 var till exempel bankernas bruttomarginal (utlåningsränta minus generella konstanter) cirka 0,23 procent. Tio år senare var den 1,7 procent. Enligt tidningen Din Bostadsrätt innebar detta en vinst för bankerna på närmare 51.000 kronor per år för ett lån på omkring tre miljoner kronor.