Utredning om privata vårdförsäkringar kritiseras: ”Knäfall för vinstintresset”

Efter valet 2018 tillsatte regeringen en utredning om hur man skulle kunna hindra patienter med vårdförsäkringar att smita före i vårdköerna. Nu har utredningen dragit slutsatsen är att en sådan lag inte behövs.

– Det här är ett knäfall inför vinstintresset som finns inom vården, vars syfte är att förändra hela den svenska modellen. Det blir ett exempel på hur pass stor makt den privata välfärdsindustrin har i samhället, säger John Lapidus, forskare vid institutionen för ekonomisk historia på Göteborgs universitet som under lång tid granskat privata vårdförsäkringar och dess konsekvenser.

En grundpelare inom svensk sjukvård är att den ska baseras på en patients behov av vård. Rent konkret betyder det att en person med förkylningssymptom får kliva åt sidan till förmån för någon med hjärtsvikt.

Ända sedan början av 2000-talet har dock läkarföreningar, partier och olika organisationer påpekat att denna behovsprincip allt mer luckrats upp genom att försäkringsbolag erbjuder avtal där medborgare kan köpa sig vård som inte baseras på patientens behov.

Efter valet 2018 var en av den socialdemokratiska regeringens åtgärder att tillsätta en utredning som skulle granska denna problematik. Utredningens syfte var att föreslå en stopplag som skulle förbjuda sjukhus och andra vårdgivare (både privata och offentliga) att ta emot patienter från den offentligt finansierade vården och från privata sjukvårdsförsäkringar samtidigt.

Utredningen är nu klar och har kommit med sin slutsats: Privata sjukvårdsförsäkringar är ett icke-problem och en stopplag behövs inte ens.

John Lapidus menar att utredningen, som går emot regeringens direktiv, väljer att blunda för flera frågor som dyker upp när privata kunder kan smita före.

– Man tar till en del fula knep för att ro detta i land. Bland annat kring behovsprincipen. Om en person får vänta en vecka på en höftoperation och en annan ett år så menar utredningen att detta inte har något med behov att göra.

– Det fanns ett tydligt krav på att utredningen skulle ta fram en stopplag för denna problematik. Men allt mynnar ut i ett 500 sidor långt förslag för att det ska fortsätta som det är.

Vad menar utredningen att det handlar om, istället för behov?

– Man trasslar in sig och vägrar svara på frågan du just ställde. De privata vårdgivarna bedyrar att ingen kan gå före i kön och blir nästan upprörda över att man skulle ifrågasätta det. Frågan dränks i textmassor av ett nyliberalt nyspråk där allt betyder sin motsats. Behov är inte behov. Dubbla köer är inte köer. Ojämlik vård är jämlik vård.

– Det här sker av taktiska skäl. Man måste blunda för dessa frågor så mycket som möjligt och på ett ohederligt sätt.

En självklar konsekvens av utredningens förlag är, menar John Lapidus, att regeringen nu måste gå ut och kritisera slutsatserna. Detta blir särskilt viktigt eftersom utredningen brutit mot beställarens vilja och direktiv.

– Det är så pass flagrant att man inte kan blunda för vad som skett. Utredningen har valt att enbart lyssna på försäkringsbranschen, som sitter med i expertgruppen som är kopplad till utredningen. I denna grupp ingår också LO och Svenska läkaresällskapet, men dessa har man valt att ignorera. På flera sidor i utredningen uttrycker dessa sin bestörtning över att utredningen går emot regeringens direktiv.

Utredningen hade kunnat leda till en debatt om privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige. Men eftersom den istället konstaterar att den debatten inte behövs är risken stor att vårdprioriteringar inte längre kommer baseras på behov.

– Man låtsas missuppfatta utredningens intentioner och tar till intellektuellt ohederliga knep för att avvika från direktiven. Att komma med ett lagförslag som stoppar möjligheten för privata sjukhus att släppa folk före i kön hade varit ett första steg. Men det krävs självklart fler åtgärder. Att stoppa vinster i välfärden är något som vi också måste diskutera på en högre nivå, säger John Lapidus.