Hoppa till huvudinnehåll

Vård i kris: Vad är tillitsbaserad styrning och varför ska du bry dig?

Det marknadsbaserade styrsystemet New Public Management (NPM) har slagit sönder den svenska vården med privatiseringar, en ökad administration och manualstyrt arbete. Regeringen bereder nu en tvådagarsutbildning för all offentlig personal i ”den statliga värdegrunden” för att lösa problemet.

Ardalan Shekarabi och Tillitsgelegationens Laura Hartman.
Tillitsdelegationens Facebook

Offentlig sektor står inför en av de största reformerna sedan 1990-talet. Regeringen bereder ett lagförslag som de menar kommer att ersätta New Public Management (NPM) inom offentligt förvaltning, nämligen ”tillitsbaserad styrning”. Det är en reform som kan komma att kosta upp emot 5 miljarder kronor och påverka 1,4 miljoner offentligt anställda.

De som utrett reformen tillhör den så kallade Tillitsdelegationen, som tillsattes 2016 av dåvarande civilminister Ardalan Shekarabi. I fyra år har delegationen bestående av olika akademiker, myndighetschefer och konsulter jobbat med frågan om att komma bort från NPM, och i mitten av 2020 kom svaret: en lagstadgad, obligatorisk tvådagarsutbildning i ”den statliga värdegrunden… för såväl vaktmästare vid statliga högskolor som domare i Högsta domstolen”.

Tillitsdelegationens youtubekanal
I oktober 2019 tog civilministern Lena Micko emot Tillitsdelegationens betänkande.

Men kritiker har sedan länge påpekat att reformen bara är floskler som inte åstadkommer något konkret. Redan 2016, vid lanseringen av Tillitsdelegationen, skrev ett antal statsvetare en debattartikel i Svenska Dagbladet:

”En sådan tillitsreform blir verkningslös i samma stund den sjösätts i det mål- och resultatstyrda hav den offentliga sektorn i dag med möda kryssar sig igenom. Den problematik NPM har skapat inom offentlig sektor är så komplex att hela syste­met måste reformeras från botten till toppen.”

Fakta

New Public Management och Tillitsbaserad styring

New Public Management: Ett organisationssätt där man applicerar en kapitalistisk marknadsstyrning på den behovscentrerade, offentliga sektorn. Mätning, statistik, och effektivisering ligger i fokus och dess konsekvenser ses ofta i en ökad administration, manualstyrt arbete, privatiseringar och nedskärningar.

Tillitsdelegationen: 2016 lanserade den dåvarande civilministern, Ardalan Shekarabi, Tillitsdelegationen i syfte att möjliggöra en ”tydlig, verksamhetsanpassad och tillitsbaserad styrning” av all offentligt finansierad verksamhet.

När Proletären ber regeringskansliet att precisera sitt syfte får vi ett svar från Finansdepartementet:

Tillitsdelegationen ska ”främjar idé- och verksamhetsutveckling när det gäller kommunal verksamhet, dels projekt som omfattar hela styrkedjan dvs. styrning från den nationella nivån till genomförandet i kommuner och landsting”.

Den totala kostnaden för Tillitsdelegationens fyraåriga arbete ligger på 27,3 miljoner kronor, enligt Finansdepartementet.

Tvådagarsutbildningen kommer utgå från sex principer: demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt samt effektivitet och service.

I sitt första skede kommer 260.000 statligt anställda att gå utbildningen till en total kostnad på 996 miljoner kronor i förlorad arbetstid, enligt Tillitsdelegationen.

Vid ett senare skede kommer även personal på kommunal och regional nivå att omfattas, vilket betyder att ytterligare 1,3 miljoner anställda (900.000 i kommunal sektor och 280.000 i regionerna) kommer att gå tvådagarsutbildningen.

Utgår man från Tillitsdelegationens egen beräkning av förlorad arbetstid, samt genomsnittslönen för respektive sektor, betyder detta att reformen kommer kosta ytterligare 3,9 miljarder. I sammanhanget ska det också nämnas att en tvådagarsutbildning på ett normalstort sjukhus (för alla anställda) uppskattas leda till ett bortfall på 30-60 årsarbeten.

Och det är inte bara akademikerna som är kritiska mot regeringens reform. En som sågar den så kallade tillitsbaserade styrningen är Isabelle Tejbo, undersköterska i Region Västernorrland.

Privat
Isabelle Tejbo - undersköterska på Sundsvalls sjukhus.

– Att lansera detta blir nästan schizofrent. Det känns bara som att man tar samma gamla styrsätt och klistrar på en ny etikett. Och sedan rekryterar man ytterligare chefer, vilket det redan råder inflation på, säger hon till Proletären.

– Jag har jobbat inom vården sedan 1988. Och när New Public Management kom in i bilden var det som att gå från en tillitsbaserad vård rakt in i en nedskärningscirkus. Innan jul kommer sparkraven. Innan semestern kommer varslen. Sedan börjar omorganiseringen. Och så här håller det på och slutar aldrig.

Isabelle Tejbo är rädd att tillitsbaserad styrning bara blir ett fint dekret som ledning och administration kan stoltsera med på olika möten och att NPM fortsätter att dominera styrningen av vården.

Att reformen riskerar att leda till fler chefer är inte ett påstående taget ur tomma luften.

För att driva igenom den allomfattande tvådagarsutbildning för statligt, kommunalt och regionalt anställda menar Tillitsdelegationen att staten måste anställa 150 administratörer till en kostnad av 17-21 miljoner kronor årligen. Det är därför inte långsökt att tro att man på regional och kommunal nivå kommer anställa HR-chefer som ansvarar för att administrera utbildningen i sina respektive organisationer.

I sammanhanget bör nämnas att en av sakerna som kritiserats med just NPM är att administrationen inom offentlig sektor växer och äter upp en allt större del av en skattefinansierad budget.

I skrivande stund finns det också en uppsjö av privata konsulter som jobbar med att lära ut tillitsbaserad styrning till de som är villiga att betala mellan 11.000-25.000 kronor per tillfälle och person. Det finns alltså en stor risk att reformen blir tomma, kostsam ord för det offentliga och en kassako för privata aktörer inom kommunikationsbranschen.