Marx 200 år: Vad betyder Marx idag?

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör, ledarskribent Dagens Etc

Vad Marx la grunden till betyder allt. Hans teorier var och är arbetarnas medel till kamp mot klyftor, exploatering och förtryck. Marx har fått rätt om och om igen historiskt och hans tankar om befrielse är högaktuella än idag. Det saknas en jävla massa klasskamp i dagens samhälle. Må vi bära vidare marxismen och aldrig ge upp.

Daniel Suhonen, chef fackliga idéinstitutet Katalys, socialdemokrat

Historiematerialismen är en central kärna i min egen politiska analys. Idén om att det i grunden går att förstå politiska och sociala förändringar som klasskamp mellan arbete och kapital har jag med mig varje dag. Storheten i Marx idéer handlar om just detta perspektiv på samhällets motsättningar, snarare än en ortodox tillämpning av en urkund.

Stig-Björn Ljunggren, statsvetare

Marxister är det dummaste som finns. Den förlösande sentensen hördes hösten 1979 när jag kom till Uppsala universitet. Det var en befrielse, misstanken bekräftades: Karl Marx måste skiljas från sina följares fyrkantiga, boksynta och strukturdumma inflytande. Från Marx förstod vi att alla samhällsordningar är av övergående natur.  Vi förändrar samhället både direkt genom medvetna handlingar och indirekt när vi hittar nya praktiska lösningar på tillvarons problem. Sättet vi får mat i magen bestämmer tänkandet. Handkvarnen ger slavsamhälle; vattenkvarnen feodalismen; ångkvarnen kapitalismen. Och smartphonen?

Göran Therborn, professor i sociologi

Framför allt är han en inspiratör för kritisk analys av kapitalismen. Det är väl hans största betydelse. Han är den stora gestalten i hela den stora internationella arbetarrörelsen och vänstertraditionen, som den som gav oss instrument för att analysera och förstå kapitalismens motsättningar och utvecklingstendenser. 

Och då tänker jag inte på några speciella teorier eller så, utan på själva det dialektiska och materialistiska angreppssättet att analysera motståndaren på ett vetenskapligt sätt, och en blick för samhällets konflikter och samhällets motsättningar. 

Det tycker jag är den allra viktigaste betydelsen. En inspiratör för en grundläggande och vetenskapsbaserad samhällskritik. Sedan finns det en annan sak i marxismens arv som jag tycker är värdefullt också, en sorts etik om att folks och klassers frigörelse måste i första hand vara dess eget verk. Det är bara de själva som kan göra det, det är inte någonting som kan dekreteras uppifrån eller skänkas av välgörehet utan det är någonting som måste erövras av dem som det hela gäller, det är deras sak.

Matts Jutterström, förbundsordförande, Pappers

En spännande fråga tycker jag. Det är helt klart att Karl Marx har betydelse och har haft en mycket stor betydelse för oss inom arbetarklassen och dess partier inom arbetarrörelsen. Jag vill påstå mer än vi kanske tror. Främst för de teser han hade för två hundra år sedan om mervärdesteorin. Motsättningen mellan arbete och kapital är ju det som bär upp hela idén med fackföreningar. Genom att vi säljer arbete och kapitalägaren köper det för ett visst pris så får vi motsättningen synlig och tydlig.

För det första klargjorde Marx hur kapitalismen som ekonomiskt system fungerade. Men inte bara det utan han satte sin analys i ett klassperspektiv. Han visade på, och tydliggjorde, klassamhället som en produkt av de materiella villkoren och sammanhangen.

Hans tankevärld är grunden för arbetarrörelsen. Hans analys av ekonomin under kapitalismen och att den är inte given för all framtid. Undersökningen av produktivkrafternas utveckling och hur de kommer att underminera kapitalismen precis som skedde med feodalismen en gång. Karl Marx trodde att det kanske skulle gå fortare med kapitalismens undergång, men den kommer att kapsejsa, kapitalismen.

Det kommunistiska manifestet som Karl Marx skrev tillsammans med Fredrich Engels kom att utgöra grunden för det vi dag känner som den socialistiska rörelsen.

Den slutsats som Marx och Engels, och det kommunistiska manifestet, kom fram till var att i sista hand kunde endast arbetarklassen vara socialismens bärare. Därför måste den formera sig som självständig politisk kraft i samhället, ta över samhällsmakten och omstörta egendoms- och maktförhållandena. Genom den slutsatsen blev manifestet startsignalen för uppbygget av den moderna arbetarrörelsen; från fackföreningar till politiska partier. 

Efter detta har Arbetarrörelsen uppstått, gått under och återuppstått igen. Väldiga erövringar har gjorts på de demokratiska och sociala rättigheternas område, väldiga bakslag och nederlag har också gjorts genom historien. Men trots allt så har Karl Marx betydelse och kommer att så ha för hela vår rörelse i framtiden om vi orkar och vill hålla i. 

Det som bekymrar mig idag är att allt färre i arbetarrörelsen kan göra en marxistiskt analys som bär så att vi kan återigen flytta fram våra positioner, leverera reformer som gynnar arbetarklassen.

Det som bekymrar mig är att allt färre i arbetarrörelsen kan göra en marxistisk analys som bär så att vi återigen kan flytta fram våra positioner.

Nina Björk, författare

Marx måste alltid vara med i en vänsterrörelse som vill förstå vad kapitalismen bygger på och vad den kräver. Utan marxism är det lätt att vi bara ser symptomen, men inte orsaken; vi hamnar i idealistiska positioner där det moraliska fördömandet av människor ersätter analysen av det kapitalistiska produktionssättet. Marx verk erbjuder en möjlighet att förstå vad som händer i samtiden, från ökande ojämlikhet till rasism. De är inte ett facit, men ett verktyg vi kan – och bör –använda. 

Johan Lindholm, förbundsordförande, Byggnads och Valle Karlsson, förbundsordförande, Seko 

För fackföreningsrörelsen är det uppenbart varje dag att vi i grunden lever i ett klassamhälle där intressemotsättningen mellan arbete och kapital formar både politiska förslag och sociala villkor för människor. Denna analys fick sin moderna form av Marx samhällsforskning. Sedan har mycket hänt sedan 1800-talet och dagens progressiva analyser kan inspireras av Marx syn på marknaden och klassamhället, men inte fastna i gamla dogmer.

Per Gahrton, fil dr i sociologi och f d riksdagsledamot (MP)

När jag började läsa filosofi 1961 hade vi en lärobok där marxismen avfärdades i samma svep som andra påstått ovetenskapliga ”irrläror”, t ex den katolska nythomismen. Detta ändrades under senare delen av 60-talet, inte minst inom sociologin, där Marx alltmer behandlades som en av de stora samhällsanalytikerna, typ Max Weber och Emile Durkheim. 

Även om det går att påvisa ”fel” hos Weber och Durkheim förnekar nog ingen samhällsforskare idag att Webers analys av byråkratin och Durkheims av alienationen fört förståelse av samhällsutvecklingen framåt. På samma sätt är det förstås med Marx analys av kapitalismen. 

Väldigt mycket tycks stämma, annat håller sämre i jämförelse med verkligheten. Men Marx samhällsanalys är ett oundgänglig redskap för att förstå vår tid. Däremot tror jag inte att någon samhällsforskare har tillräckligt mycket rätt för att ensam kunna bära upp ett helt politiskt program. Därför har jag läst mycket av Marx men aldrig varit marxist.

Pia Sundhage, fotbollsprofil

– Solidaritet.

Ingemar EL Göransson, författare

Jag menar att Marx är i högsta grad aktuell idag. Inte som en samling dogmer utan som ett analysverktyg, en metod att förstå och lära känna vår samtid. Om vi använder Marx sätt att analysera och tar efter hans kritiska sinnelag ges vi också verktyget inte bara att förstå vår samtid utan att också kunna förändra den.

Istället för att acceptera det allt hårdare klassamhället och den mörka tid vi lever i, kan vi likt Marx undersöka vår epok och utifrån en undersökning med kritiska ögon förändra den. Det är kanske det viktigaste i Marx arv – att tänka fritt och analysera samtiden för att förändra framtiden. Verktygen finns, viljan får vi själva bidra med.

Åsa Linderborg, författare och kulturchef, Aftonbladet

Poängen med marxismen är maktanalysen och därmed konfliktperspektivet, det vill säga motsättningen mellan arbete och kapital. Det finns en grupp som äger, förvaltar och försvarar kapitalet. Det är den ekonomiska och ideologiska makten och den är något annat än den löskokta kategorin ”vita män”, som den postkoloniala vänstern snackar om. 

Marxismen vilar för övrigt på upplysningens och universalismens grund och det är ingen detalj. Marxismen betonar människans likheter, inte olikheter. Och det är det bästa argumentet, inte den största auktoriteten eller den mest kränkta minoriteten som ska väga tyngst i en diskussion. 

Det är konfliktperspektivet som varit helt frånvarande i politiken de senaste trettio åren, ja sedan realsocialismen bröt ihop och realliberalismen klev fram. Sovjetunionens paradoxala betydelse är att den tvingade fram en västeuropeisk kapitalism med ett mänskligt ansikte, när muren föll pressades arbetarklassen tillbaka. När arbetarklassen slutade hålla på med klasskamp, började borgarklassen sin på allvar. Resultatet ser vi idag med ökad ojämlikhet och en social och ekonomisk ångest hos 8 av 10 människor enligt OECD. Det är en ångest som sprider sig över alla kontinenter.

Vad vore vänstern utan marxismen? Svar: en samling moraliserande pladderhumanister utan svar på någonting. Vad vi behöver är en vänster som kan identifiera makten och formulera en systemkritik som vågar ställa krav och som träffar folk rätt i hjärtat: Organisera, studera, kämpa, lär! 

Vad vore vänstern utan marxismen? Svar: en samling moraliserande pladderhumanister utan svar på någonting.

Benjamin Dousa, förbundsordförande, MUF

Inte särskilt mycket, skulle jag säga. Vänstern har ju i stora drag blivit kapad av identitetspolitik. Även om jag som höger inte håller med om det allra mesta som Marx tycker och tänker så fanns det åtminstone en tydlig fiende, med tydliga ideologiska skillnader. Men nu skulle jag säga att vänstern i allt större utsträckning präglas av identitetspolitik snarare än den klassiska klassanalysen.

Håkan Nesser, författare

Det allra intressantaste vore om Marx vaknade upp, han trodde ju inte på något himmelrike men om han låg på ett moln i himlen ändå, och tittade på vad som har hänt. Det vore intressant att veta hur han skulle kommentera det. För det var så mycket i det han sa som blev fel. Revolutionen skulle komma i England, det gjorde den inte. Den kom på platser där den industriella revolutionen inte hade ägt rum. Som gick direkt från agrarsamhälle till kommunism och socialism. Så historiskt sett hade han fel i de lägena, så att säga.

Men det är en väldigt komplicerad fråga, han har ju betytt fruktansvärt mycket. När jag var lärare en gång i tiden hade jag tre personer från 1800-talet som har betytt mest för utvecklingen och det är Darwin, Marx och Freud. 

De har präglat hela 1900-talet och framåt vad gäller vårt sätt att tänka överhuvudtaget.

Marx skulle nog haft mycket synpunkter på dagens samhälle. Han skulle vara rätt knäckt över att kommunismen gick snett i Sovjet. Och den gick ju inte sönder på grund av påtryckningar utifrån, utan den föll sönder inifrån. Så han skulle nog se med ganska vredgad blick på hur det gick i Sovjet.

Vad gäller kapitalismen hade han rätt i analysen, men den har hittat sätt att överleva som han kanske inte hade förutsett.

Stefan Jarl, filmskapare

”Allt fast och beständigt förflyktigas, allt heligt profaneras”, slog Marx fast. Denna Kapitalismens grundlag har bestämt över hela mitt liv – eller rättare sagt: motståndet mot den. Denna lag har förvandlat människan till Homo Economicus, utan heder och empati.  För Homo Economicus blir allt till guld, utan pardon. Kapitalet är passionen som förslavar och förvandlar. Homo Economicus är exekutionspatrullens kapten som dödar utan nåd. Lagar, solidaritet, gemenskap har ett pris och allt går att sälja. Du kommer inte undan. Homo Economicus kommer aldrig att ställas inför rätta. Motståndet föder kraften som helar Världen. ”Människorna blir slutligen tvungna att se sin livssituation och sina ömsesidiga förbindelser med nyktra ögon”.

Eskil Rönér, förbundsordförande, Hamnarbetarförbundet

Marx är högaktuell med sina teser om lönarbetets del av produktionen. I skydd av EUs regler om fri rörlighet av tjänster och kapital kämpar nu kapitalisterna febrilt för att minska just löneandelen genom osund konkurrens med arbetarnas trygghet och säkerhet på arbetsplatserna som insats.

Robert Mathiasson, partiordförande, K

Marx var en handlingsmänniska. Varje steg av verklig handling är viktigare än ett dussin program. Han motsatte sig både sekteristisk isolering och allmänna vädjanden om rättvisa över klassgränserna. Han var ständigt öppen för att finna minsta gemensamma nämnare – klasståndpunkten – för gemensam handling.

Marx motto var att man bör tvivla på allt. Det är en ödmjuk och nyfiken inställning som behövs i dagens Sverige. Som Tage Danielsson sa; utan tvivel är man inte klok. Och Sverige behöver en klok och handlingsinriktad arbetarrörelse.

Jonas Wallin, förbundsordförande, Elektrikerförbundet

Det är självklart att Marx har en betydelse även idag. Att det gått 200 år sedan han föddes och fortfarande är aktuell visar på styrkan i hans analyser och tankar. Marx förmåga att visa hur kapitalismen fungerar och klassamhället den skapar.

Marx ska inte användas som dogmer utan som vägledning till praktiskt arbete.

Tyvärr är det få som känner till honom mer än per renommé så att säga. Jag önskar arbetarrörelsen gav sig mer tid att sätta sig in i Marx värld. Det vore mycket vunnit med det. Detta än mer idag då politiken för många är förvirrande och vi ser hur det fackliga engagemanget minskar.

Marx om någon menade att enbart strejker inte leder till samhällsförändring utan det kräver politiskt engagemang. Så nog har Marx stor betydelse även idag som en uppmaning till att skaffa sig kunskap och handla därefter.