Krönika: Vad erbjuder Amazon?
Amerikanska Amazon är på väg till Sverige. Inom kort öppnar företaget ett lager i Eskilstuna. De välkomnas med öppna armar av kommunens socialdemokratiska styre, som ser fram emot nya arbetstillfällen. Men vad är det egentligen för arbeten som företaget erbjuder? Lagerarbetaren Jonatan Fahlén skriver om den ökända e-handelsjätten.
Amazon är ökända för sin antifackliga politik och sina omänskliga arbetsförhållanden. På deras lager i USA och Storbritannien tvingas arbetare jobba så hårt att de inte ens hinner gå på toa. Istället kissar de i tomflaskor och undviker att dricka vatten. De vet att den som inte klarar tempot får sparken. Ambulanser kommer med jämna mellanrum för att hämta arbetare som svimmat av utmattning. Säger de ifrån eller organiserar sig fackligt blir de av med jobbet.
Amazons nonchalans mot sina arbetares hälsa har blivit särskilt tydlig under pandemin. Den bristande säkerheten har lett till flera strejker på deras lager i USA, Tyskland, Frankrike och Italien. Företaget vägrar att förhandla med de strejkande. I Tyskland har handelsfacket Verdi kämpat i nio år för att få Amazon att teckna kollektivavtal, men trots återkommande strejker vägrar företaget att förhandla. Istället låter de chefer och oorganiserade arbetare agera strejkbrytare.
Vi vet alltså vad vi har att vänta oss. Amazons inträde på svensk arbetsmarknad blir av allt att döma en utmaning för facket och ett test på den svenska fackföreningsrörelsens styrka.
Situationen påminner om när leksakskedjan Toys ”R” Us öppnade butiker i Sverige 1995. Det amerikanska företaget vägrade först att teckna kollektivavtal med facket. Men efter en tre månader lång strejk, bojkott och blockad, gav de upp och skrev under sitt första kollektivavtal någonsin med Handels. Den gången lyckades facket vinna, tack vare en bred och enad kamp där flera förbund deltog.
Idag är situationen en annan. Styrkeförhållandena på arbetsmarknaden har förändrats. Försämrad anställningstrygghet, minskad facklig anslutningsgrad och begränsad strejkrätt är några faktorer som gjort det lättare för företag som Amazon att finna sig tillrätta på svensk arbetsmarknad.
Tyngdpunkten i den kapitalistiska ekonomin har också förskjutits. Företag som Amazon utgör en ny sorts monopol, där det avgörande inte längre är produktionen utan snarare distributionen och makten över konsumenterna. De konkurrerar med pressade priser och snabba leveranser, vilket innebär låga löner och dåliga arbetsvillkor för arbetarna. Det lämnar ett mindre utrymme för samförstånd mellan fack och arbetsgivare.
Amazons monopolställning gör också att de kan bära de ekonomiska förluster som en facklig konflikt skulle innebära för dem. Dessa ingår i företagets etableringskostnader. Vad de förlorar i ett land vägs upp av de enorma vinster som de gör i andra länder. I händelse av en konflikt har de också ett omfattande logistiskt nätverk att falla tillbaka på för att ställa om sina leveranser. När de i våras tvingades stänga ner sina lager i Frankrike kunde de använda sina lager i Tyskland, Belgien och andra europeiska länder för att fortsätta leverera till den franska marknaden.
I ett så globalt integrerat företag blir den internationella solidariteten ett måste för arbetarna. Enbart genom gränsöverskridande kamp blir det möjligt för dem att hävda sin gemensamma styrka emot företaget. Det som är Amazons styrka är nämligen också dess svaghet. Ett företag vars hela affärsidé bygger på global just-in-time är förstås extremt sårbart, men bara om arbetarna vet att använda detta emot företaget självt.