Kommentar: Vad innebär ett tak på ISK och varför är finansvalparna så upprörda?

I slutet av maj presenterade en grupp inom Socialdemokraterna, bestående av bland andra finansminister Magdalena Andersson, rapporten ”Fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa” och sina förslag för att öka jämlikheten i Sverige.

I rapporten förklarar gruppen bakgrunden: Sedan 1980-talet har Sverige varit det land i världen där inkomstskillnaderna ökat mest. ”De rikaste har blivit betydligt rikare, samtidigt som de med de lägsta inkomsterna har lämnats efter”, skriver de i rapporten. Framförallt har inkomstskillnaderna ökat på grund av de rikastes kapitalinkomster.

Knappt hann Magdalena Andersson och hennes grupp andas om miljonärsskatt och ett tak på investeringssparkonton, ISK, innan finansvalparna började yla. 

Frida Bratt, sparekonom på aktiemäklaren Nordnet, slog fast att ”sparande är numera folkligt, och det tack vare ISK”. Vidare hävdar hon i SVT att ”rika människor inte sparar i ISK” och att beskattning är en ”häxjakt på vanliga människor”. Hon tog initiativ till namninsamlingen ”Rör inte vårt sparande!” som snabbt fick 40.000 underskrifter.

”Bara under 2020 öppnade 400.000 svenskar ett ISK-sparkonto. Gruppen består nu av 3,1 miljoner personer”, skriver Dagens Nyheters ledarredaktion i en ledare där ISK utmålas som en folkrörelse.

Men vad är ISK och varför blir det så starka reaktioner på ett internt förslag om ett förslag?

ISK infördes av Alliansen 2012 som ett skattemässigt förmånligt sätt att spara i aktier och fonder utan att behöva krångla med deklarationsregler. Det skulle göra det lättare för småsparare att investera på börsen. Men de låga skatterna har lockat till sig stora kapitalägare som med ISK knappt behöver skatta på sina börsvinster överhuvudtaget.  

Traditionellt kapitalbeskattning, alltså skatt på aktievinster och utdelningar, ligger på 30 procent. 

Med ISK betalar du ingen skatt vid vinst men 30 procent skatt på en så kallad schablon av den samlade summan på kontot. Schablonbeloppet beräknas genom att multiplicera kapitalunderlaget (det samlade värdet och insättningarna delat med fyra) med 1,25 procent. Detta schablonbelopp beskattas med 30 procent.

Ett räkneexempel: om du vid slutet av året har 40.000 kronor på ditt ISK-konto. Delat på fyra blir det 10.000 kronor. 10.000 kronor multiplicerat med 0,0125 (1,25 procent) blir 125 kronor. Den summan beskattas med 30 procent, alltså 37,5 kronor. Procentuellt blir skatten 0,375 procent av det samlade kapitalet. 

ISK beskattas lika mycket oavsett om du gör vinst eller inte – till skillnad från traditionell kapitalbeskattning där du bara skattar för vinsten. Eftersom Stockholmsbörsen växt med 300 procent, inklusive utdelningar, sedan ISK infördes så har stora vinster kunnat tas ut – på gränsen till skattefritt.

Medianspararen hade förra året en summa på 54.600 kronor. Den rikaste procenten av ISK-innehavarna innehar i snitt 12,6 miljoner kronor, och de rikaste 300 personerna med ISK har i snitt 203 miljoner kronor vardera.

Totalt beräknas de samlade tillgångarna på ISK uppgå till 1.107 miljarder kronor. Och enligt Svenska Dagbladet, som gått igenom Skatteverkets senaste siffror, utgör en majoritet av spararna i ISK av miljonärer. Tre fjärdedelar av det samlade värdet i ISK ägs av den rikaste tiondelen och den rikaste procenten äger 35 procent av alla tillgångar i ISK. 

Enligt Riksrevisionen kan staten ha förlorat över 150 miljarder i skatteintäkter sedan ISK infördes. SNS Konjunkturråd, som inte kan anklagas för att vara vänster, rekommenderade 2018 att skrota ISK för dess förmånliga skattesatser. Den socialdemokratiska gruppen där Magdalena Andersson ingår föreslår ett maxbelopp för ISK på en inte ännu bestämd summa. Förslag som 200.000, 300.000 och tre miljoner kronor har diskuterats. Större summor än så skulle antingen beskattas hårdare eller inte tillåtas och därför behöva söka sig till traditionellt aktiekonto med mindre förmånlig skattesats. 

Hur förslaget utformas eller om det överhuvudtaget blir något förslag från Socialdemokraterna återstår att se. Först ska det kompromissas på kongress och sen i parlamenten. Både Centerpartiet och Moderaterna har redan höjt rösten om att beskattningen på ISK tvärtom bör sänkas (!). 

Men har fondspar verkligen blivit den folksport som börsmäklarna och Centerpartiet hävdar? En majoritet av hushållen i Sverige sparar idag i fonder och aktier på något sätt. Genom premiepensionen gör vi alla det. I Sverige har det sammanlagda finansiella sparandet aldrig varit högre än vad det är idag.

Men är det självvalt? Med låga pensioner tvingas arbetare investera i fonder för att inte räntan ska äta upp pengarna på sparkontot på lång sikt. På samma sätt tvingas vi, om inte pengarna ska tappa i värde, spara till bostäder på börsen när det inte finns hyreslägenheter att få tag på.

Under tiden snurrar pengarna runt i värdepappersaffärer utan att göra någonting ”produktivt”. Det är inte samhällsekonomiskt hållbart. Fler och fler borgliga ekonomer inser att pengarna i den finansiella ekonomin behöver användas till verkliga investeringar, men kapitalägarna och deras lobbyister kan inte se längre än sina egna aktieportföljer och vägrar beskattas.

Det blåser upp en finansiell bubbla där vi som tvingats investera våra surt förvärvade sparpengar i fonder för en dräglig framtid, riskerar att bli förlorarna. Det är ”småspararna” som åker på det när bubblan, till slut, spricker.