Kommentar: Vem bestämmer över haven?

USA, Storbritannien och Australien skriker nu högt och anklagar Kina för att vara ett hot i gigantiska havsområden ända från Kina till Australien. De anklagar också Kina för att bryta mot FN:s havsrättskonvention UNCLOS. 

UNCLOS är sedan 1994 den bindande lagstiftning som finns, och fler än 150 stater har ratificerat den – men inte USA. Samma USA har dock inga problem med att kräva att andra ska följa konventionen.

Juridikprofessorn Philippe Sands vid University College i London är en som inte köper detta. Han menar att när Storbritannien och USA påstår sig följa havsrättskonventionen så är det helt enkelt inte sant. Däremot uppskattar USA:s försvarsdepartement mycket att konventionen tillåter även krigsfartyg att navigera fritt. 

Som rådgivare åt östaten Mauritius i Indiska Oceanen förskräcker denna stats historia juristen Sands. 1968 blev den förra brittiska kolonin självständig, i en tid när alla menade att kolonialismens dagar var räknade. Men ändå hade Storbritannien tre år tidigare skapat en ny koloni av ögruppen Chagosöarna, som i 150 år ingått i Mauritius. 

Phillippe Sands är övertygad om att den nya minikolonin, British Indian Ocean Territory, kom till efter amerikanska påtryckningar. USA ville nämligen ha ön Diego Garcia i den nya kolonin, och fick också hyra den av Storbritannien. Ända sedan dess har ön varit en enda stor amerikansk militärbas, ett osänkbart hangarfartyg.

Chagosöarna var inte obebodda, cirka 2 000 slavättlingar levde där 1965 och försörjde sig på kopraproduktion från kokospalmer. Samtliga blev med tvång förvisade från sina hem och har än idag inte fått återvända.

Före detta kolonier förstår vad som har hänt, och hela Afrika, Indien och även länder i Latinamerika och Europa stöder nu Mauritius i dess krav att återfå de stulna öarna. Så 55 små öar har fått en större symbolisk betydelse. Skall lag och rätt gälla för alla eller inte?

När  Storbritannien i september förra året anklagade Kina för att dess krav på områden i Sydkinesiska sjön stred mot UNCLOS var dubbelmoralen gränslös. 2019 dömde nämligen internationella domstolen i Haag att Chagosöarna hade olagligen fråntagits Mauritius. 

Tre månader efter domslutet röstade FN:s generalförsamling för att Storbritannien skulle lämna öarna inom sex månader och att de forna Chagosborna skulle få återvända hem. 

Men i en ny översyn av sin utrikespolitik förklarar Storbritannien att på Chagosöarna kommer brittisk militär att finnas länge framöver. Och på mynt utgivna i år för British Indian Ocean Territory avbildas Storbritanniens drottning. Så nu har alla svaret: USA och Storbritannien anser att lag och rätt endast ska gälla för andra.