Socialistiska Vasekpartei i Estland: "Vem ska bygga vårt land?"
Proletären besöker Tallinn och träffar Estlands förenade vänsterparti, Vasakpartei, som menar att deras land exploateras på sin arbetskraft och plundras av svenska banker.
Estland räknas som Baltikums toppland, ändå ökar fattigdomen. Idag lever fler än var femte invånare i relativ fattigdom. Halva befolkningen har nästan dubbelt så stora inkomster som den fattige. Samtidigt stiger levnadsomkostnaderna snabbt. Arbetsmarknaden gapar tom. Estniska arbetare tvingas ta jobb i länder som Finland och Sverige. Hur går det för vänstern och arbetarrörelsen i det egna landet när så många arbetare fattas?
Proletären gör ett besöker Tallinn och Estlands förenade vänsterparti, Vasakpartei. Vi träffar ordförande Valev Kald och Dmitrij Suhoroslov från partiets nationella styrelse på deras kontor i ett halvtomt industriområde i utkanten av Tallinn.
– Vår största utmaning är de många unga arbetare som tvingats ta arbete i andra länder. Som sagt är jobben här få, men lönerna är också alldeles för låga, säger Valev Kald.
– I Finland jobbar 70.000 unga estniska arbetare. I Sverige har det varit svårt att få fram exakta siffran, men det är något färre, säger Dmitrij Suhoroslov.
Förra året framkom det att estniska skogsarbetare i Finland tjänar 8 euro i timmen, medan en finländsk skogsarbetare får 15 euro för samma arbete. Minimilönen enligt Skogsbranschens bindande kollektivavtal är 9,33 euro. Enligt Träfacket och arbetarskyddet ska även gästarbetare som jobbar i Finland få lön enligt kollektivavtalet. Harri Häkkinen, sekreterare för arbetsvillkoren på Träfacket, berättar för Yle Nyheter att alla stora skogsbolag hyr in och att 50 till 70 procent av skogsarbetarna i Finland uppges vara inhyrd utländsk arbetskraft.
Vi är alla under kontroll av svenska banker. Alla har sina personliga bankkonton där.
– Valev Kald, partiordförande Vasekpartei
– De här företagen skapar sin profit på vår lågavlönade estniska befolkning. Så funkar kapitalismen. Men vi måste komma ihåg att oavsett hur låg en estnisk arbetares lön är gentemot finnarnas eller svenskarnas, så är den mycket högre än här, säger Valev Kald.
Partiet får frekvent samtal från estniska arbetare i Finland som ber dem om om hjälp gällande uteblivna löner eller rättigheter som på annat sätts inskränkts. Oftast sker kontakten via det finska kommunistpartiet. Vasakpartei bistår då med juridisk hjälp till arbetarna, båda via telefon och genom resor dit.
– Kampen måste föras där vi är i nuläget, men i en förläggning måste den här exploateringen av arbetare få ett slut. Vi lider av att de inte arbetar här, vem ska bygga vårt land? säger Dmitrij Suhoroslov.
EU-positiva är Vasakpartei inte. På grund av medlemskapet blir det enklare att flytta runt estniska arbetare till andra länder i kapitalets tjänst.
– EU kostar pengar som kunde användas i vår välfärd. Vi kan jämföra EU med när Estland tillhörde Sovjetunionen. Vi var ansiktet utåt för Sovjetunionen. Av dem fick vi pengar att bygga upp vårt land med. Välfärden expanderade. Sjukvård och utbildning var kostnadsfri. Alla hade arbete. 1991 fick vi självständighet, 2004 förlorade vi den igen när vi blev medlemmar i EU och Nato, säger Valev Kald.
Att företag och speciellt svenska banker flyttar till Estland möjliggörs av EU. Dessa banker bidrog under 2000-talet till en kraftig kreditexpansion genom att ge billiga lån till estniska hushåll och företag, vilket gjorde att den estniska ekonomin störtdök. Skuldbergen växte. Värst drabbade blev, och är fortfarande, enskilda hushåll.
– De ger lån till folk som inte har råd och suger sen ut dem med räntepengar. Vi är alla under kontroll av svenska banker. Alla har sina personliga bankkonton där. I Maardu där jag sitter i kommunfullmäktige är den officiella banken SEB, säger Valev Kald.
Mer än hälften av den baltiska banksektorn är svensk. Förläggningen här beror på att lönerna är låga samt att det går att få tag på relativt högutbildade arbetare. Nordea har placerat delar av sin kundtjänst, med cirka 30 anställda, för finska kunder i Tallinn.
På ett av deras bankkontor i Estland bildades i januari 2015 en av de första fackklubbarna på en nordisk bank. Arbetarna var pressade av effektiviseringar och besparingar och försökte organisera sig emot det. Likaså gjorde ledningen som under lång tid riktade in sig på att trakassera den facklige företrädaren Hannes Veskimäe. Vilket estländsk arbetsdomstol också kunde konstatera.
Dagen efter utlåtandet avskedades Hannes Veskimäe. Svenska banker suger ut den estniska befolkningen samtidigt som de slår ned på all typ av kamp på arbetsplatserna.
– Densamma gäller för arbetare på estniska företag. Hot om eller faktiska händelser där man förlorar sin anställning håller arbetare i schack. Det svårt att bygga en stark arbetarrörelse och få vänstern att växa här. Hur når man ut när media ägs av borgerligheten och företagen? Jag tror det är samma i Sverige, att inget annat tillåts bryta igenom och därför händer inget nytt. Det blir ett slags status quo, säger Dmitrij Suhoroslov.
En stor del av arbetarklassen i Estland är ryssar. De utgör en minoritet på cirka 30 procent. Åtta procent av dem har varken estniskt eller ryskt medborgarskap. Valev Kald menar att många av dem är medlemmar eller sympatiserar med Vasakpartei. Så många fler vänsteralternativ finns inte i landet.
– De utesluts från det politiska livet, då de inte får rösta i val. De diskrimineras på arbetet genom lägre löner, att de inte får tala ryska eller så får de helt enkelt inte arbete för att de är ryssar. De är som främlingar i sitt eget land. Vi måste förändra det här och ge alla samma rättigheter i samhället. Kampen för social rättvisa är därför grundbulten i vårt partiarbete, säger Valev Kald, som själv är ryss, och berättar att de just nu verkar för att mobilisera på fler orter och inriktar sig på lokalpolitiska frågor.