Hotellstädare kräver bättre villkor
Hotellstäd är ett tungt och stressigt yrke där antalet otrygga anställningar har ökat. Proletären har besökt en arbetsplats där städarna kämpat till sig ett lugnare arbetstempo och en bättre arbetsmiljö.
LÄS ÄVEN: ”Vi har bland de högsta städtakterna i världen"
Filomena Fortes har städat på hotell sedan 1997 och på Scandic Europa vid Nordstan i Göteborg sedan 2001. Hon är sedan fyra år tillbaka ordförande i fackklubben på arbetsplatsen.
Hennes arbetskamrat Juan Torres började redan 1995 med att köra tvätt men bytte snart till att städa. De senaste tio åren har han varit skyddsombud.
– Vi kompletterar varandra bra, berättar Filomena Fortes. Juan är tuff och säger precis vad han tänker medan jag är lite mer diplomatisk.
Det var kanske just den egenskapen hos Juan Torres som gjorde att han gick ut i media för två år sedan och berättade om den tunga arbetsbördan och stressen som han och hans arbetskamrater jobbade under.
Enligt nya direktiv från ledningen skulle personalen hinna med att städa fler rum på kortare tid. En som tidigare städat 24 rum på en arbetsdag skulle nu städa lika många på två timmar.
– Många undrade hur jag vågade gå till tidningarna, berättar han. Men det hade inte gått utan stödet från mina arbetskamrater.
Han får medhåll av Filomena Fortes.
– Att vi har en stark fackklubb har förstås varit jätteviktigt.
Förändringen från då till nu tycks vara som från natt till dag. Förr hände det att personal grät när de fick sina städlistor för dagen. Nu är rummen som varje person ska städa färre igen.
– Det känns väldigt bra att komma till jobbet på morgnarna och möta glada arbetskamrater, säger Juan Torres.
– Men vi har fått kämpa för det, tillägger Filomena Fortes. Det har varit många diskussioner och riktiga bråk.
Juan Torres poängterar att jämfört med hur det ser ut på andra hotell har städarna på Scandic Europa det relativt bra.
– Det positiva vi berättar om ger en lite missvisande bild av hur branschen ser ut. Vi är lite som en ö här. Så här ser det verkligen inte ut för majoriteten av hotellstädarna.
– Men självklart är vi inte skilda från resten av arbetsmarknaden, påpekar Filomena Fortes. Precis som i alla branscher går utvecklingen i stort mot att färre människor ska göra mer jobb.
Filomena Fortes och Juan Torres berättar om hur en vanlig dag på jobbet ser ut. Efter morgonkaffet träffas man på kontoret för att få ut dagens städlistor och veta vad som gäller just idag. Vilka checkar ut? Ska rummen tas i särskild ordning? Är det fullbokat eller inte? Sen hämtar man sin korg med rengöringsmaterial, tar hissen till sin våning, tar en städvagn och sätter igång att städa.
Yrkesstoltheten går inte att ta miste på när de båda städarna berättar om arbetet. Att göra ett bra jobb och höra att gästerna är nöjda är viktigt för dem.
– Det är alltid kul att få positiv feedback från gästerna när de tycker att deras rum blivit fint fixade, säger Filomena Fortes.
Av hotellets cirka 80 anställda är städarna den största gruppen. Varje dag ser de till att rum och korridorer är rena och fräscha. Kvälls- och nattpersonalen städar restaurang och bar och rycker in vid akuta städbehov.
De dagar hotellet är fullbelagt är bemanningen högre medan den är lägre när gästerna är färre. Men även här skiljer sig hotellet från resten av branschen.
– Vi har fasta anställningar, jobbar heltid och många av oss har varit här länge, säger Juan Torres.
Politik och fackligt arbete är tätt sammankopplat för både Filomena Fortes och Juan Torres.
– Det går inte att skilja politik från det fackliga, säger Juan Torres. Politik gör vi hela tiden, varje dag. Även när vi köper mjölk är det politik!
Många av städarna har rötterna i andra länder än Sverige och Filomena Fortes upplever att arbetare med invandrarbakgrund är mer engagerade i facket än många infödda svenskar.
– Kanske har vi läst på mer om våra rättigheter när vi kommit hit, sådant som ni som är födda här aldrig funderat över? Kanske har vi haft det tuffare i våra gamla länder och därför lättare tar kamp på jobbet här? Här i Sverige är fackföreningarna starka och lagarna är till fackets fördel.
Juan Torres håller med.
– Jag har själv sett fackföreningsfolk bli dödade i Latinamerika.
Filomena Fortes och Juan Torres funderar över vad som gjort att de lyckats förbättra arbetsmiljön för sig själva och sina arbetskamrater.
– Det undrar andra skyddsombud också, säger Juan Torres. De ringer och frågar hur vi gjort. De säger att deras chefer inte lyssnar. ”Fortsätt tjata” säger jag då!
Att de har en stark fackklubb med 90 procents anslutningsgrad bland städarna är en viktig faktor.
– Och vi blev starkare tillsammans när vi kämpade, säger Filomena Fortes innan hon och Juan Torres måste tillbaka till jobbet.