Unga säger nej till sänkta löner
Från många olika håll hörs röster om att generellt sänka lönerna för ungdomar, men sänkta löner skapar inte fler jobb.
Folkpartiets Jan Björklund har föreslagit att 100 kommuner ska testa att sänka lönen med 25 procent för ungdomar upp till 25 års ålder. I avtalsförhandlingar gällande Handels och Hotell- och restaurang pågår diskussioner om särskilda ungdomsavtal – så som redan tecknats av IF Metall. Samtidigt har Centerpartiet krävt generellt sänkta ingångslöner.
Svenskt Näringsliv, Centerpartiet och Folkpartiet använder alla den höga ungdomsarbetslösheten som ett argument för att sänka ungdomslönerna. Lägre lönekostnader ger fler jobb lyder den enkla matematiken.
– De vill inte skapa fler jobb till unga, säger Hannah Ascher som är 22 år och jobbar som personlig assistent. De vill ju höja pensionsåldern, vilket gör det svårare för oss unga att komma in på arbetsmarknaden. Hade de velat skapa jobb för oss unga hade de istället sänkt pensionsåldern.
– Det är ett typiskt sätt att försöka flytta problemet till den som drabbas av det. Istället för att samhället ska se till att skapa jobb ska vi ungdomar ta straffet genom lägre löner, säger Alexander Lind, 21 år och svagströmselektriker.
Det verkar inte heller som att matematiken stämmer. Regeringen har genomfört flera förändringar för att minska arbetsgivarnas kostnader, bland annat sänkt restaurangmoms och halverad arbetsgivaravgift för anställning av ungdomar upp till 26 år.
Ingen av dessa åtgärder har haft någon effekt på ungdomsarbetslösheten, utan har istället bara lett till minskade skatteintäkter och högre vinster. Reformerna har varit ytterligare en överföring av resurser från det gemensamma till det privata.
Både Hannah Ascher och Alexander Lind är överens om att ungdomar redan nu har en utsatt situation.
– Ungdomar har redan lägre löner och sämre arbetsvillkor, säger Hannah Ascher, som tidigare jobbat åt kommunen.
– Där var arbetsförhållandena riktigt usla. Förutom att lönen och arbetstiderna var dåliga sattes det hela tiden press på att vi skulle ställa upp för arbetsgivaren. De utnyttjade ungdomars dåliga ställning på arbetsmarknaden och vår osäkerhet.
Att sänka lönerna för unga inom handeln och hotell och restaurang så som Svenskt Näringsliv föreslår är ett direkt slag mot de unga kvinnor som dominerar dessa arbetsplatser. Inom hotell och restaurang är det 47 procent av de anställda som är under 25 år, och som då skulle kunna falla under ramen för det ungdomsavtal som Svenskt Näringsliv föreslår.
Alexander Lind tror att högerns och företagens förslag kan slå an hos mer väletablerade arbetare.
– Det finns en risk att ett sådant här förslag ytterligare ökar splittringen mellan unga och äldre på jobbet, säger Alexander Lind, och tar ett exempel från sitt jobb:
– De äldre på jobbet tycker säkert att det här är ett bra förslag för de upplever inte nackdelarna och har gått på myten om ungdomar som lata.
En opinionsundersökning som har gjorts om förslagen om sänkta ungdomslöner stödjer också denna tes. Undersökningen visar att det är något fler som stödjer förslaget än som är mot (47 mot 43 procent). Bland ungdomar avvisar en majoritet förslaget (56 procent) medan två av tre bland de över 65 anser att är ett bra förslag (67 procent).
Att sänka lönen för unga minskar också möjligheten för unga att bli vuxna och flytta hemifrån.
– Det märks att de som föreslår detta aldrig haft ett vanligt jobb, säger Hannah Ascher. Ungdomar har svårt att bli vuxna som det är redan nu. Hur ska vi kunna göra det om man sänker våra löner ytterligare? Det är ju inte så att det är ungdomspriser på mat och hyra.
Vad ska man då göra istället? Hannah Ascher pekar på de stora behov som finns i den offentliga sektorn.
– Det är ju inte för många anställda i skolan och vården. Istället är de anställda utslitna, det behövs verkligen anställas fler!
– Använd de resurser som finns. Ta pengarna från de rika istället för oss unga, avslutar Alexander Lind.