Med Chávez på kvinnokonferens
År 2007 var jag i Caracas på kvinnokongress. En kväll var vigd åt ett möte med Hugo Chávez. Det sändes också på tv och in-gick i hans show ”Aló presidente”, där han varje vecka talade en timme om ekonomi, historia och annat viktigt till sina landsmän och -kvinnor.
Hugo Chávez lyfte fram kvinnornas roll i kampen för ett rättvisare samhälle. Vid vårt möte blandade han högt och lågt och framkallade skrattsalvor, hurrarop och total tystnad hos oss över tusen kvinnor från hela världen. Men inbjöd också och fick till stånd en frejdig dialog, där han bland annat kände sig tvungen att högt och heligt lova företrädaren för indianerna i Amazonas att på allvar ta itu med miljöproblemen.
Tydligt klargjorde han sina idéer om hur landets rikedomar, i form av olja, ska kunna bli till gagn för alla människor.
”Kära kvinnor, jag vill be er att ägna så mycket tid som möjligt åt att lära er ekonomi.” Varpå han med räknestickans hjälp fick fram de enorma summor som hittills försvunnit i oljemagnaternas fickor… Varmt talade han om Kubas Fidel Castro som han betraktade som sin mentor. Han återgav mötena med honom och vad de handlade om.
Chávez berättade också om högerkuppen mot honom år 2002, då han fördes bort i helikopter och hamnade i fängelse några dagar. Det var då det blev knäpptyst i den stora salen:
”Ni kan tänka er, där satt jag, barfota, i bara kalsingar och trodde min sista stund var kommen. Jag var ensam, förvirrad. Då är man inte stor… Så kom en sjuksköterska och viskade gråtande i mitt öra: ’Hur ska det gå för min son när inte ni är president längre…?’ Då gick jag på toan och grät och försökte ta mig samman. Men folket omintet-gjorde kuppen.”
Samma år, 2007, fick Banco del libro – barnens bibliotek – i Venezuela motta litteraturpriset (fem miljoner kr) till Astrid Lindgrens minne.
Jag besökte barnbiblioteket i Caracas där högläsning ur Pippi Långstrump pågick och en fin utställning fanns över alla Astrid Lindgrens böcker och historien om hur Barnens bibliotek blev till. Bilderna där en ranglig båt lastas full med böcker, där åsnor lastas med stora lass med böcker och strävar uppåt till avlägsna byar, gör störst intryck.
Efter en enastående alfabetiseringskampanj kunde UNESCO år 2005 förklara Venezuela fritt från analfabetism. Och det som från början var en bokbank där man kunde byta begagnade läroböcker med varandra blev till bibliotek (i alla 24 län) enkom för barn.
Och så finns Gustavo Dudamel, den numera världsberömde dirigenten som började som dirigent för ungdomsorkestern Simon Bolívar hemma i Venezuela. Han tyckte att musiken måste ut till samhället, till barnen, att tillgång till musik är en mänsklig rättighet.
Vid avslutningen av vår kvinnokongress råkade jag sitta bredvid den musikansvarige för Chávez-regeringen. Han gladde sig åt den stundande turnén till Europa med sin amatörungdomsorkester. Ja, vi kommer till Göteborg också. Kan vi ses då?
Hugo Chávez död har fått mig att minnas dessa ögonblick från ett möte med Venezuela och dess president. Hur en vilja till förändring genom att ge de fattigaste av de fattiga i ett land tillgång till utbildning och musik kan lyfta ett folk. Så ser jag det, och Hugo Chávez har haft den största del i detta.