”AKP-regeringen är västs marionett”
Vad säger Kommunistiska partiet i Turkiet om den inhemska repressionen, nedskjutningen av det ryska planet och AKP-regeringens smutsiga in-blandning i Syrien? Proletären möter kommunisten Ahsen Akdal i Istanbul.
På väg ner till färjan i Eminönü passerar jag Hagia Sofia och Topkapipalatset. Färjan leder mig från Europa till Asien. Det är min femte dag i Istanbul.
På kajen möts jag av Ahsen Akdal, medlem i turkiska Kommunistiska partiets (KP) internationella byrå. Via tungt trafikerade gator och trånga gränder med ett myllrande folkliv, visar han mig till kulturcentret Nazem Hekmat.
På Arlanda nåddes jag av nyheten att Turkiet skjutit ned ett ryskt plan i Syrien. När jag landade i Istanbul hade Nato redan hunnit sluta upp bakom Turkiet.
– Det är fortfarande inte klart vilka motiv AKP hade för att skjuta ned det ryska planet. Rysk-turkiska ekonomiska relationer utgjorde tidigare ett hinder för Ryssland att avancera mot den turkiska gränsen i Syrien. Nedskjutningen och mordet på den ryska piloten har tydligt visat på Erdogans och AKP:s stöd till islamistiska terrorister, säger Ahsen Akdal.
– I Wienförhandlingarna om Syrien har Turkiet ett svagt kort, AKP och Turkiet har inte lika stort handlingsutrymme som de övriga imperialistiska länderna. Kanske kan det ses som ett desperat försök att vinna fördelar, men det blev ett försök som i så fall misslyckades.
Dag två i Turkiet fängslades två kända journalister anklagade för spioneri efter att ha skrivit om hur turkiska vapen smugglats till syriska ”rebeller”.
– Turkiet styrs idag av ett gäng. Vi har inga demokratiska rättigheter. Turkiet har alltid varit repressivt mot oppositionella. Under åren med AKP vid makten, särskilt efter 2007 har detta ökat. Flera hundra journalister sitter fängslade. Men det här fallet är också kopplat till Syrien. Den turkiska säkerhetstjänsten smugglade vapen till Syrien, men armén stoppade transporten, vilket gjorde att nyheten kom ut. I Turkiet blev det dock ett förbud mot att publicera uppgifterna, berättar Ahsen Akdal.
– Det är intressant att fängslandet kommer nu, dagen efter nedskjutningen av det ryska planet. Det verkar som om AKP försöker sopa igen spåren. Vår tidigare chefredaktör, Hafize Kazci, är också åtalad då vår tidning SoL publicerade uppgifter om vapenleveransen till Syrien. AKP har definitivt blivit trängda den senaste tiden. Vi har märkt ett ökat sug bland unga att göra något, att organisera sig, och vi har fått fler medlemmar.
Vi dricker te och jag frågar hur han ser på Turkiets roll i ett större sammanhang.
– Den turkiska borgarklassen har sedan länge slutit upp bakom den västerländska imperialismen. Det har funnits element, inom staten och armén, som varit för ett mer euroasiatiskt samarbete, men dessa har försvagats. Ryssland och Kina har blivit starkare och vi har också närheten till Iran att ta hänsyn till. Putin har ökat i popularitet även i Turkiet, men som kommunister förhåller vi oss dock skeptiska till Ryssland och Putin idag. Vi ser Ryssland av idag som ett kapitalistiskt land, med litet hopp för arbetarklassen i stort, svarar han.
Syrien är givetvis ett hett ämne för Turkiet. Ahsen Akdal talar om en kapplöpning där alla försöker flytta fram sina positioner. Turkiet har länge velat ha en ”säkerhetszon” längs gränsen, Rysslands militära deltagande har gjort tydligt att USA med dess koalition inte gjort något seriöst för att stoppa IS, Tyskland, Storbritannien och Frankrike har sina intressen.
– Det återstår att se vad Wienförhandlingarna kan leda till. Om det blir fred är den stora frågan vems fred det blir. Vem tjänar på det? Imperialismen har länge verkat för ett konstant tillstånd av instabilitet. Vi vet alla att imperialismen stött extremistiska grupper i Syrien och sedan 2011 har det varit mycket tydligt.
Dag tre i Turkiet mördas en advokat känd för att ha försvarat kurders rättigheter, varpå demonstrationer på Taksimtorget möts med tårgas och vattenkanoner.
Den fjärde dagen träffar EU och Turkiet ett avtal angående ”flyktingströmmen” till Europa. 30 miljarder kronor ska Turkiet få för att stänga gränserna. Jag frågar Ahsen Akdal hur han ser på avtalet.
– Länge har lidandet i Syrien varit långt borta från Europa, men de senaste månaderna har flyktingströmmen ökat. Nu mutar väst återigen sin marionett i regionen, AKP, att ta hand om problemet. Erdogan krävde i sin tur pengar från Merkel och utövade en slags utpressning mot EU. Turkiet har finansiella problem då enorma summor spenderats på kriget i Syrien, berättar Ahsen Akdal.
– Vi har två miljoner syrier i Turkiet som behöver integreras. Tyskland verkar vilja ta emot ett stort antal syrier, om man får välja vilka. De med utbildning ska plockas ut. Kvar i Turkiet, som redan är ett himmelrike för kapitalisterna, får vi en stor reservarmé som får arbeta under slavliknande förhållanden. Borgarna tvekar inte ens att öppet medge det. Vi riskerar att nationalismen ökar, att arbetsrätt urholkas än mer och att flyktingarna exploateras flera gånger om.
– AKP är ett islamistiskt parti. De senaste fem, sex åren har detta märkts mer och mer. Bland flyktingarna diskrimineras de med ickesunnitisk tro, i flyktinglägren har AKP köpt röster och vi har också tagit emot många som stödjer IS.
Den sjätte dagen exploderar en bomb vid en tunnelbanestation.