Ett år efter befrielsen har Aleppo återfått hoppet

För ett år sedan riktades världens blickar mot Aleppo. USA:s FN-ambassadör Samantha Powers förklarade att ”Aleppo kommer att sälla sig till de händelser i världshistorien som definierar modern ondska”. Margot Wallström sade i ett uttalande att Syrien med ryskt stöd bombat civila områden ”utan urskiljning” och utfört riktade attacker mot sjukhus och skolor.

Den grövsta anklagelsen kom från Aftonbladets Somar Al Naher, som skrev en ledarkrönika med rubriken ”Därför vill Putin utplåna Aleppo”. Och så konstaterade både utrikesministern och Sveriges största dagstidning att den syriska ”oppositionen” eller ”revolutionen” lidit nederlag.

Nu har ett år har gått och verkligheten ger en annan bild än ovanstående röster.

Staden utplånades aldrig. Folkmordet uteblev. Och FN-organet Internationella organisationen för Migration (IOM) rapporterar att Aleppo är den plats dit flest syriska flyktingar återvänder.
 

– Aleppoborna har blivit gladare och öppnare. Människor kommer ut i arbete igen. Marknaderna är fulla av varor. Folk som tidigare flytt till områdena vid den syriska Medelhavskusten börja komma nu tillbaka. Det finns en känsla av hopp, säger Fadia Restom när vi ber henne berätta om intrycken från sin senaste resa till Aleppo.

Fadia Restom bor i svenska Småland sedan 27 år, men hon växte upp i Aleppo och besöker regelbundet släkt och vänner i staden. Hon tillhör de många syrier i Sverige som sedan 2011 protesterat mot politikernas och mediernas bild av konflikten.

– Jag skulle vilja ställa alla politiker och journalister till svars för allt de sagt och gjort, för alla lögner. De har aldrig lyssnat på oss vanliga syrier. Jag gick i grundskolan och gymnasiet i östra Aleppo. Jag känner min hemstad och mitt folk. Men politikerna och journalisterna har bara lyssnat på den andra sidan…

Den andra sidan har många namn. ”Opposition” är den beteckning Wallström och Aftonbladet använde för ett år sedan. Terrorister är vad Fadia Restom liksom de flesta regeringsanhängare och oppositionella syrier kallar de som förde kriget till Aleppo.

Det var i juli 2012 som östra Aleppo invaderades av tusentals män med vapen. De kom från den syriska landsbygden, grannlandet Turkiet och andra länder. Med invasionen delades staden i två. Den västra delen var i regeringens händer. Den östra kontrollerades av ”den andra sidan”.

I västra Aleppo levde betydligt fler människor, inklusive flyktingar från den östra delen. Ändå syntes nästan bara östra Aleppo i nyhetsrapporteringen.

En av dem som reagerade på ensidigheten i medierna var den franske hjälparbetaren Pierre Le Corf. I mars 2016 kom han till västra Aleppo, och där har han blivit kvar.

– I den västra delen fanns 1,3 miljoner människor som ingen talade om. Här fanns inga utländska organisationer som kunde berätta om de svåra förhållandena och beskjutningen från den östra sidan. Människor dödades också i den västra delen, berättar Pierre Le Corf när vi når honom på en svajig telefonlinje.

– Befrielsen för ett år sedan var magisk. Det var slutet på en fruktansvärd tid för Aleppoborna. Jag kan inte beskriva hur glada de var över att striderna var över.

• I europeiska medier talades det då om ”Aleppos fall” och slutet för ”revolutionen”. Vad är din kommentar till det?
Pierre Le Corf har hört det förut. Ändå gör frågan honom upprörd.

– Fråga invånarna i östra Aleppo vad de tycker. Vem som helst kan komma hit och fråga dem. Dessa människor skiter i revolutionen, de har levt under terrorister. Barn i östra Aleppo svalt samtidigt som terrorgrupperna hade stora lager av mat och mediciner. Jag såg det själv efter befrielsen.

Det finns en Youtubefilm från mars i år som Pierre Le Corf gjorde under ett besök i området Sakhour i östra Aleppo. Vad han såg där kommer inte som någon överraskning för Proletärens läsare. Men upptäckten borde ha väckt starka reaktioner i väst och fått till följd att politiker och ledarskribenter ställts mot väggen.

Pierre Le Corfs film avslöjar vilka ”den andra sidan” är, och den avslöjar bristen på trovärdighet hos de röster som alla stora medier i väst använt som sanningskällor.

I Sakhour besökte Pierre Le Corf den byggnad som utgjorde Jabhat al-Nusras högkvarter. Jabhat al-Nusra har sitt ursprung i irakiska al-Qaida, vilket är samma organisation som IS kommer från.

Att den terrorstämplade organisationen spelade en framträdande roll i östra Aleppo är i sig inte överraskande. Även USA:s krigsmakt erkänner detta. Den 20 april 2016 sade överste Steve Warren på en presskonferens att ”det är i huvudsak al-Nusra som kontrollerar Aleppo”.

Det som sticker ut i filmen är att De vita hjälmarna hade sitt Aleppohögkvarter på samma gård som terroristerna. De vita hjälmarna som alltså finansieras av västländer och hyllas för sina humanitära och hjältemodiga insatser. Deras logga syns på väggarna tillsammans med symboler för Fria syriska armén och Jabhat al-Nusra.

I anslutning till dessa byggnader såg Pierre Le Corf det välkända sjukhuset M10. Flera gånger förra hösten rapporterade medierna att ”Aleppos sista sjukhus” bombats och förstörts. Men sjukhuskomplexet stod kvar, om än märkt av strider.

Där fanns lager av mediciner som vanliga invånare i östra Aleppo aldrig fick ta del av. Och där fanns spår av De vita hjälmarna och olika terrorgrupper. Det var tydligt att de sistnämnda använt sjukhuset för militära ändamål.

Det för oss tillbaka till västvärldens anklagelser om krigsbrott. Att civila dödats av ryska och syriska bomber är lika självklart som att civila dödats av USA:s bomber mot IS tidigare fäste i staden Raqqa. Humanitära krig och bomber existerar inte.

Men det finns många som precis som Pierre Le Corf vittnar om att allt i östra Aleppo inte var vad det påstods vara.

I november 2016 intervjuade den brittiske Mellanösternkorrespondenten Robert Fisk familjen Khadoura-al-Jarrah. De hade lyckats fly från östra till västra Aleppo. När de fick frågan om syrisk-ryska bombningarna blev svaret:

”Ja, flygplanen bombade skolor, sjukhus – men alla dessa sjukhus var också baser för miliser och deras vapen. Sjukhusen hade en del patienter, men massvis av raketer fanns på sjukhustaken som användes för beskjutning av den västra delen av staden.”

Det är något Fadia Restom fått höra mycket om under sina besök i västra Aleppo.

– Min bror har samlat rester av skott och granater som skjutits från den östra sidan. Han och hans familj är glada över att de överlevt, berättar hon.

När Fadia Restom kom till Aleppo efter befrielsen ville hon åka till den östra sidan. Hon ville se de platser där hon levt som barn och träffa sina gamla vänner.

– Det är människor som jag känner och vuxit upp med. Jag kunde inte tro att de slutit upp bakom den så kallade revolutionen. När jag kom dit fick jag höra hur de väpnade männen hotat dem, hållit dem som mänskliga sköldar och hindrat dem att fly, berättar Fadia Restom.

– Budskapen på husväggarna fanns kvar. Det var varningar till kvinnor om att de måste bära slöja, annars skulle gud kapa deras händer. Jag såg många sådana
hemskheter. Jag blev helt skakad och förstår hur rädda de måste ha varit. De var fängslade i sin egen stad.

När armén var på väg att återta östra Aleppo slöts ett avtal under FN:s överinseende. De kvarvarande invånarna fick välja. Antingen åka till regeringskontrollerat område, eller bussas iväg till områden kontrollerade av Jabhat al-Nusra och dess allierade.

Av de 147.000 invånare som evakuerades valde 36.000, det vill säga en fjärdedel, det senare alternativet. I siffran ingår tusentals väpnade män och deras familjer. Och bland dem fanns enligt vittnesmål massvis av saudiska, tjetjenska, uiguriska, europeiska och andra tillresta krigare.
Problemet med de syriska och utländska terroristerna kvarstår i vissa områden.

– Det finns fortfarande terrorgrupper i utkanterna av Aleppo. Från centrum där jag sitter när jag talar med dig är det 2,5 kilometer till områden där terrorister är kvar. Men läget är bättre idag än för ett år sedan, säger Pierre Le Corf.

– Hjälpbehoven är fortsatt stora. Men steg för steg går det framåt. Tre dagar efter befrielsen av östra Aleppo började de som evakuerats flytta tillbaka. Och folk som lämnat Aleppo tidigare under kriget börjar komma tillbaka.

• Du har tidigare kritiserat Frankrike för att ha stött terroristerna i östra Aleppo. Har du något råd till västvärlden för framtiden?
– Flera miljarder dollar hamnade i händerna på terrorister i östra Aleppo. Var försiktiga med vilka ni ger pengar till.

Fadia Restom ska 2018 precis som hon gör varje år besöka Aleppo. För henne var händelserna för ett år sedan en positiv vänd-punkt på vägen till fred och återbyggnad av det krigsdrabbade landet.

• Vad tänker du idag om läget i Syrien?
– Omvärlden har underskattat Syrien. De som stött kriget för att störta regeringen känner varken vår historia eller det syriska folket. Då hade de vetat att de skulle förlora. Nu väntar jag på att hela Syrien ska befrias. Det är bara ett fåtal städer kvar.

Varför var drevet för ett år sedan så massivt? De tidigare utrikesministrarna, Carl Bildt och Madeleine Albright, ger en förklaring. I en rapport från tankesmedjan Atlantic Council skriver de kort och gott att östra Aleppos fall ”allvarligt skadade USA:s och dess allierade intressen”.