Ökad hets mot Hizbollah och Iran efter krigarprinsens massutrensning
Kungadiktaturen Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman har den gångna helgen genomfört massutrensningar inom den saudiska eliten och tvingat Libanons premiärminister Saad Hariri att avgå.
Den 32-årige Mohammed bin Salman, ofta kallad MBS, är i full färd med att konsolidera sin makt inför den åldrige kung Salman bin Abdul Aziz bortgång.
Samma dag som upprättandet av en antikorruptionskommitté tillkännagavs skred kommitténs ordförande, kronprins bin Salman, till verket. Elva prinsar, fyra ministrar och ytterligare tiotals affärsmän, tidigare ministrar och andra framträdande saudier rapporteras ha gripits.
Bland dem finns affärsmannen Alwaleed bin Talal, en av världens rikaste män, liksom två söner till den förre kungen Abdullah. Prinsen Abdul Aziz bin Fahd vägrade låta sig gripas och sköts till döds.
Budskapet till den saudiska eliten är tydligt. Ingen går säker.
Behovet av utrensningarna kan ses på som bekräftelse på att det finns ett internt motstånd som den unge kronprinsen sett behovet av att slå tillbaka. MBS beskrivs som en hetlevrad och våghalsig maktspelare, som i egenskap av försvarsminister är ansvarig för Saudiarabiens krig i Jemen. Ett krig som har resulterat i världens för stunden värsta humanitära katastrof och på samma gång dränerat Saudiarabiens sinande statskassa.
Bin Salmans position som tronarvinge är dessutom ett resultat av tidigare utrensningar. Så sent som i juni i år var han bara vice kronprins. Plötsligt petades dåvarande kronprinsen Mohammed bin Nayef från alla poster och in på scenen trädde den blivande kungen MBS.
Vad utrensningarna får för konsekvenser är för tidigt att säga. Den värsta av farhågor är att den blivande kungen kommer att kasta ut landet och regionen i nya krig.
Libanons premiärminister Saad Hariris avgång samma dag som gripandena är ytterligare ett tecken på turbulensen i Saudiarabien. Att saudierna hade ett finger med i spelet är uppenbart. Hariri är saudisk medborgare och har trots sin roll i libanesisk politik alltid setts som Saudiarabiens förlängda arm i Libanon.
Den bilden förstärks av hur det gick till när han meddelande sin avgång. Hariri gjorde det inte i Libanon utan i saudisk tv, efter att ha flugits till Saudiarabien i ett privatplan tillhörande en av de saudiska prinsarna.
I sitt avskedstal anklagade Hariri Iran för att sprida ondska i Mellanöstern och för att blanda sig i libanesisk politik genom stödet till Hizbollah, ett parti som ingått i Hariris samlingsregering med två ministrar. Det shiamuslimska Hizbollah tillhör tillsammans med det shiitiska Iran det sunniextremistiska Saudiarabiens värsta fiender.
Innehållet i Hariris tal ligger i linje med Saudiarabiens men också Trumpadministrationens upptrappade hets mot Hizbollah och Iran. Två dagar efter Hariris avgång förklarade den saudiske ministern Thamer al-Sabhan att Hizbollah och Iran kidnappat Libanon, vilket är detsamma som en krigsförklaring mot Saudiarabien.
Avsättandet av Hariri kan vara ett saudiskt försök att kompensera för bakslagen i Syrien genom att använda Libanon som slagfält mot Iran. Det skulle ligga i linje med bilden av MBS som krigshök.
En annan möjlig orsak är att Hariri måste bort för att han haft täta band till de prinsar och affärsmän som nu gripits.
I Libanon manade Hizbollahledaren Hassan Nasrallah det libanesiska folket att värna freden och säkerheten i landet framför allt annat. Nasrallah beklagade Hariris avgång och konstaterade att det är saudierna som ligger bakom