På svensk arbetsmarknad regleras anställningsvillkor huvudsakligen i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Men för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EES och EU – så kallade tredjeländer – har staten möjlighet att bestämma villkoren för arbetet.
Justitieminister Morgan Johansson meddelade i februari att fusket inom arbetskraftsinvandringen är regeringens ”stora uppgift” under mandatperioden, och strax därefter släpptes utredningen Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring.
I början av maj publicerades remisserna från berörda instanser och enligt Niklas Selberg, lärare och forskare i arbetsrätt på Lunds universitet, är utredningens åtgärder långt ifrån tillräckliga.
– Istället för att lösa problemen tassar man runt den stora frågan, att systemet är riggat till arbetsgivarnas fördel och att det är arbetstagaren som får ta smällarna. Det är en nästan pervers situation där staten och kapitalet samarbetar mot arbetsmigranterna.
– Som det ser ut nu är det arbetsgivarna som själva definierar behovet av arbetskraft. Och det är ingen som kan överpröva dessa beslut. Det finns några symboliska krav på att man till exempel ska lägga ut en annons i tio dagar på EU-nivå, men det är ju bara en hemsida som ligger uppe.
Utredningen ger vissa förslag på hur man ska stärka arbetsmigranternas ställning. Bland annat ska brottsrubriceringen för människohandel utökas, anställningsavtalet måste skickas in med ansökan och arbetsgivaren har anmälningsplikt om villkoren försämras.
Men eftersom migrantens uppehåll är knutet till ett jobb hos arbetsgivaren så blir det i slutändan migranten som måste lämna landet om myndigheterna upptäcker brott eller fusk. Detta kan leda till situationer där den som blir illa behandlad av arbetsgivaren i slutändan också blir utvisad av myndigheterna, menar Niklas Selberg.
– I Kalifornien finns det ett system som möjliggör att arbetsgivare dagen innan löning ringer Migrationsverket, som kommer och deporterar arbetskraften. Nu säger jag inte att det fungerar så i Sverige, men om vi inte vill hamna där måste det bli enklare att gå till domstol med dessa fall, utan att vi utvisar migranten.
I sin remiss lägger Niklas Selberg fram flera lagförslag vars syfte är att stärka migrantarbetares rättigheter. Bland annat föreslår han att det ska vara olagligt att ta betalt för en anställning. Han medger att det är ovanligt att reglera arbetsvillkor genom lagar, men för att göra snabba och konkreta insatser krävs juridiska lösningar.
– Det är en konsekvens av den svenska modellens och fackens tillbakagång. Arbetsgivare har alltid hävdat att man kommer gå under om man inte får ta in arbetskraft i landet. Vad som däremot är nytt är att facken inte längre driver linjen att yrken och sektorer som inte betalar skäliga löner ska strejkas bort.
– Facken använder inte alla verktyg man har i lådan. Det går att strejka för migrantarbetare också. Något som man tycks ha glömt bort. Facken måste ta sitt ansvar och skärpa sig. Annars är det juridiken som får lösa problemet.
Niklas Selberg vill också se fler kontroller från myndigheter. Utredningen har ett förslag i frågan, men då handlar det snarare om ett utökat administrativt arbete där Migrationsverket går igenom officiella källor och förlitar sig på uppgifterna från arbetsgivaren.
– Vi kan inte stirra oss blinda på ett papper, eftersom vi vet att avtalen inte följs i praktiken. Man måste ut på golvet och göra kontroller på arbetsplatserna. Måste arbetarna betala tillbaka delar av lönen i kontanter? Tar man ut ockerhyra för bostaden? Hur många timmar måste man jobba?
Fakta
Här är utredningen i stora drag:
Kompetensutvisningar:
Utredningen föreslår att ett arbetstillstånd inte får dras in vid ”ringa fall eller om en återkallelse med hänsyn till omständigheterna inte framstår som rimlig”. Ett exempel på ”ringa fall” är om arbetsgivaren inte tecknat rätt typ av försäkringar.
I sin remiss påpekar Migrationsverket att definitionen ”ringa” är svårdefinierad. Avsaknad av sjukförsäkring kan till exempel skapa ”stora konsekvenser för arbetstagaren om en olycka sker”.
Kontroll av arbetsgivare:
Utredningen föreslår att tio procent av alla arbetsgivare ska kontrolleras och behöva komplettera en ansökan om arbetskraft med ett anställningsavtal. I dagsläget krävs endast erbjudande om jobb.
Anställningsavtalet föreslås dock inte vara bindande. Om villkoren i anställningen försämras ska arbetsgivaren ha anmälningsskyldighet till Migrationsverket. Kontrollen av anställningsvillkoren kommer bestå av uppgifter som företaget själv skickar in till Migrationsverket.
Utökat försörjningskrav för anhöriginvandring:
Arbetskraftsinvandrare från tredjeland (utanför EES-området och Schweiz) med ICT-tillstånd (tillstånd för företagsintern förflyttning) ska omfattas av ett försörjningskrav på cirka 30.000 kronor för en familj med två barn. ”Ett sådant inkomstkrav kan givetvis medföra problem för vissa arbetskraftsinvandrare men inte för den lite mer kvalificerad kompetens som Sverige vill kunna attrahera”, säger utredningen.
Kravet för en enskild individ för att jobba i Sverige ligger fortfarande kvar på praxis baserat på försörjningsstöd, vilket är cirka 13.000 kronor beroende på kommun.
Brottsrubriceringen för människosmuggling utvidgas:
Enligt Åklagarmyndigheten dömdes inte en enda person för människosmuggling i Sverige under 2018. Utredningen föreslår därför att all verksamhet som planlägger eller organiserar jobbresor till Sverige i vinstsyfte ska kunna dömas för människosmuggling.
Migrationsverket påpekar dock att det krävs utökade resurser för att upptäcka dessa typer av brott. ”Det problem som uppmärksammats inom ramen för myndighetssamverkan är att det i dagsläget i princip är riskfritt att smuggla in tredjelandsmedborgare, oaktat vad ursprungssyftet är”, skriver Migrationsverket i sin remiss.
HÄR ÄR UTREDNINGEN I STORA DRAG
Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU 2021:5)
Kompetensutvisningar:
Utredningen föreslår att ett arbetstillstånd inte får dras in vid ”ringa fall eller om en återkallelse med hänsyn till omständigheterna inte framstår som rimlig”. Ett exempel på ”ringa fall” är om arbetsgivaren inte tecknat rätt typ av försäkringar.
I sin remiss påpekar Migrationsverket att definitionen ”ringa” är svårdefinierad. Avsaknad av sjukförsäkring kan till exempel skapa ”stora konsekvenser för arbetstagaren om en olycka sker”.
Kontroll av arbetsgivare:
Utredningen föreslår att tio procent av alla arbetsgivare ska kontrolleras och behöva komplettera en ansökan om arbetskraft med ett anställningsavtal. I dagsläget krävs endast erbjudande om jobb.
Anställningsavtalet föreslås dock inte vara bindande. Om villkoren i anställningen försämras ska arbetsgivaren ha anmälningsskyldighet till Migrationsverket. Kontrollen av anställningsvillkoren kommer bestå av uppgifter som företaget själv skickar in till Migrationsverket.
Utökat försörjningskrav för anhöriginvandring:
Arbetskraftsinvandrare från tredjeland (utanför EES-området och Schweiz) med ICT-tillstånd (tillstånd för företagsintern förflyttning) ska omfattas av ett försörjningskrav på cirka 30.000 kronor för en familj med två barn. ”Ett sådant inkomstkrav kan givetvis medföra problem för vissa arbetskraftsinvandrare men inte för den lite mer kvalificerade kompetens som Sverige vill kunna attrahera”, säger utredningen.
Kravet för en enskild individ för att jobba i Sverige ligger fortfarande kvar på ett praxis baserat på försörjningsstöd, vilket är cirka 13.000 kronor beroende på kommun.
Brottsrubriceringen för människosmuggling utvidgas:
Enligt Åklagarmyndigheten dömdes inte en enda person för människosmuggling i Sverige under 2018. Utredningen föreslår därför att all verksamhet som planlägger eller organiserar jobbresor till Sverige i vinstsyfte ska kunna dömas för människosmuggling.
Migrationsverket påpekar dock att det krävs utökade resurser för att upptäcka dessa typer av brott. ”Det problem som uppmärksammats inom ramen för myndighetssamverkan är att det i dagsläget i princip är riskfritt att smuggla in tredjelandsmedborgare, oaktat vad ursprungssyftet är”, skriver Migrationsverket i sin remiss.
