Avregleringen bakom brist på mediciner och materiel

Många skyddsartiklar, livsviktiga för vården och de som vårdar coronavirussmittade, är på väg att ta slut i Sverige.

– Vi har inget överskott av personlig skyddsutrustning, konstaterar Johanna Sandwall som är krisberedskapschef på Socialstyrelsen. Vi har larmat om det här i flera veckor. Regionerna har också slagit larm. Men vi får inga stora leveranser längre. Vi måste börja använda de resurser vi har på rätt sätt nu och kanske ställa om produktionen för att få fram skyddsutrustning.

Det handlar om skyddshandskar, munskydd och visir. 20 av de 100 viktigaste artiklarna är mycket svåra att få tag på just nu. Och dessutom har leverantörerna höjt priserna på dem ordentligt. Det handlar om ”rejäla ökningar”, enligt den statliga Varuförsörjningsnämnden, med priser som är högre än dem som är angivna i avtalen mellan nämnden och de olika leverantörerna.

Exakt hur illa läget är vet bara de närmast ansvariga. Resultaten från Socialstyrelsens nyligen genomförda inventering, där 71 sjukhus rapporterade om materialläget, har hemligstämplats.

Men skyddsutrustning är inte det enda som saknas. 2009 avvecklade den borgerliga regeringen under Fredrik Reinfeldt, och med KD-ledaren Göran Hägglund som pådrivare, statliga Apotekets ansvar för läkemedelsförsörjningen i krig och kris. Istället lades den ut på privata entreprenörer. I en rapport (RIR 2018:6) riktade Riksrevisionen 2018 skarp kritik mot privatiseringen och den utredning som möjliggjort den. Riksrevisionen dömer ut den svenska krisberedskapen.

”I utredningen som låg till grund för apoteksreformen 2009 framfördes att aktörerna på den omreglerade marknaden skulle ha intresse av att på affärsmässiga grunder fullgöra uppgifter inom totalförsvarets läkemedelsförsörjning. Det fanns därför enligt utredningen inget behov av en lagstadgad skyldighet för den som bedriver detaljhandel med läkemedel eller andra aktörer att fullgöra sådana uppgifter”, skrev Riksrevisionen.

Hanteringen av sjukvårdsmaterial lades ut på privata bolag. Onemed AB blev bekant för att företaget sålde strumpor för 6.000 kronor paret till Stockholms läns landsting. Apotekstjänst AB, som bland annat också driver ett kafferosteri och ett företag som säljer glassmaskiner, klarade hösten 2019 inte av att leverera sjukvårdsmaterial enligt avtalet. Det ledde till stora problem på sjukhus i fem landsting; hundratals operationer ställdes in på grund av bristen på sjukvårdsmaterial.

Det var Varuförsörjningsnämnden (VFN), ledd av kristdemokraten Bechet Barsom, som genomförde upphandlingen när Apotekstjänst togs in i verksamheten. En upphandling som fick svidande kritik när revisionsbolaget EY (Ernest & Young) gick igenom affären: ”VFN har inte haft en tillräcklig styrning och kontroll av upphandlingen”. Enligt revisionsbolaget hade VFN inte heller genomfört någon riskanalys eller ”tillräckliga kontroller av Apotekstjänsts förberedelser inför avtalsstart”.

Notabelt: Apotekstjänst ägs av familjen Versteegh, samma familj som i maj 1931 ägde Marma Sulfatfabrik och Graningeverken i Ådalen. Det var familjens överhuvud Gérard Versteegh som kallade in strejkbrytare och sedan också den militära styrka som mördade fem arbetare.

2018 tog moderaten Kristina Axén-Olin upp frågan i riksdagen. I en motion (2018/19: 1442), som till stor del var likalydande med Riksrevisionens kritiska rapport, konstaterade Axén-Olin ”att de statliga beredskapslagren för läkemedel i dag i princip är avvecklade, att läkemedelsförsörjningen är internationaliserad vilket kan medföra en extra sårbarhet, att Apotekets ansvar för läkemedelsförsörjning vid höjd beredskap och kriser har avvecklats samt att Socialstyrelsen har reducerat sin beredskapslagring. Folkhälsomyndigheten har ett visst lager rörande pandemi- och smittskydd men utöver detta finns ingen beredskapslagring av läkemedel i statlig regi”.

Motionen behandlades i försvarsutskottet som valde att inte tillstyrka den. I utskottet satt då moderaterna Beatrice Ask, Jan R Andersson, Pål Jonson samt Alexandra Anstrell. För (S) ledamöterna Heléne Björklund, Niklas Karlsson, Paula Holmqvist, Kalle Olsson och Mattias Ottosson. Vidare Sverigedemokraterna Roger Richtoff, Josef Fransson och Caroline Nordengrip samt Hanna Gunnarsson (V), Elisabeth Falkhaven (MP), Lars Thomsson (C), Robert Halef (KD) och Maria Nilsson (L).

Den 10 april förra året valde riksdagen att med acklamation gå på utskottets linje, och avslå motionen.