Sett, läst, hört: Begrav min puck vid Wounded Knee
Det har hänt mycket i svensk hockey sedan tv-spelsklassikern Elitserien '95 låg på speltoppen. Precis som i nästan all annan idrott har det blivit mindre folkrörelsetradition och mer kommersialism. Och framför allt – mer amerikanisering.
Häromveckan meddelade Frölunda HC att de slopar smeknamnet Indians. ”Inte en dag för tidigt!”, säger vissa, ”PK-maffian strikes again!”, säger andra. Själv kan jag kan inte annat än hålla med komikern Ola Söderholm när han skriver att ”det är smickrande för Frölunda att tidsandan gjort deras val av namn och logga ’problematiskt’ snarare än det mest töntiga och efterblivna som hänt i Sveriges historia”. Frölunda får därmed åka pr-snålskjuts och skriva in sig i den amerikanska medborgarrättsrörelsens historia istället för att behöva erkänna hur fjantigt det är att svenska lag har amerikanskklingande namn.
För egen del förde det i alla fall något trevligt med sig. Allt snack om hockey fick mig att damma av mitt gamla Sega Mega Drive och köra några rundor Elitserien ´95 – ett av barndomens bästa tv-spel. Jag minns hur jag och vännerna mörsade det tills tummarna blödde hela hösten 1994. Det är ett under att vi inte hamnade efter i skolan (ännu mer).
Spelet var egentligen bara Electronic Arts’ tidigare spel NHL ´95 i ny skrud. Den turkosa isen, den sliriga spelkontrollen, lo-fi-stånkandet i närkamperna, orgeltrudelutterna och det ”hemliga” måltricket – att man i princip alltid satte pucken i kassen om man åkte runt målvakten – det mesta var sig likt. Men istället för lag som Red Wings och Montreal fanns Rögle och Modo. Och naturligtvis Västra Frölunda HC – för övrigt i sin sista säsong innan de antog det löjliga smeknamnet.
Att ”försvenska” spelet kostade inte mycket för EA. Och det skulle visa sig bli en bra affär. Det rådde nämligen hockeyfeber i Sverige vid denna tid.
Tre kronor hade precis plockat hem OS-guldet i Lillehammer och svenska stjärnor som ”Sudden”, ”Foppa” och Renberg dominerade i NHL. Hockeybilder blev hårdvaluta på skolgården och NHL-kepsar högsta mode.
Så det var bara för EA att plocka fram pennkniven och tälja guld. Och som de täljde. Julen 1994 låg Elitserien ´95 etta på speltoppen. Tvåa var NHL ´95.
Vid det laget önskade nog Elitserien att de sålt licensen för mer än en ynka procent av intäkterna.
Jag är beredd att strunta i att spelet var en snabb ”cash grab” för EA. Man fick en så mäktig känsla när spelet kom – helt plötsligt bjöds man på en amerikansk produkt som anpassats efter svenska förhållanden, istället för tvärtom.
Mycket har hänt inom svensk hockey sedan Elitserien ´95. Precis som i nästan all annan idrott har det blivit mindre folkrörelsetradition och mer kommersialism. Och framför allt – mer amerikanisering.
Vad Frölunda beträffar så befarar jag det värsta – att de inte kommer ha den goda smaken att bara köra på ”Frölunda HC”, utan välja något ännu mer töntigt och efterblivet än Indians.