Danmark rustar upp i Arktis – på USA:s begäran

Långdistansdrönare för 750 miljoner danska kronor... En militärradar på Färöarna för 390 miljoner... 50 miljoner kronor för att starta militärutbildning på Grönland, för att mobilisera grönländska ungdomar...

Det är en del av innehållet i det avtal som försvarsminister Trine Bramsen, tillsammans med ett antal partier, presenterade i Folketinget den 11 februari. Avtalet ger 1,5 miljarder danska kronor till ytterligare militär uppbyggnad i Arktis och Nordatlanten.

– Säkerheten i Arktis och Nordatlanten utmanas. Klimatförändringarna innebär nya möjligheter till passage och därmed utmanas rätten till fri sjöfart. Det är stora intressen som står på spel i området. Det har skapat en stormaktsrivalitet. Försvaret måste bli bättre på att övervaka vad som rör sig i vattnet och i luften i Arktis och Nordatlanten. Vi måste ta vårt ansvar, säger försvarsminister Trine Bramsen.

Med nya drönare och radar ser Danmark till att USA och Nato får bättre möjlighet att hålla ett öga på ”främlingsfientlig verksamhet”.

– Det är tydligt för alla att Ryssland rustar upp. Arktis har blivit ett nytt slagfält. Därför är det viktigt att vi kan hålla ett öga på vad slagfältet används till, menar försvarsministern.

Upprustningen för en och en halv miljard kronor är ett löfte som premiärminister Mette Frederiksen hade med sig till Donald Trump när hon träffade honom vid Nato-toppmötet i december 2019, då Arktis stod på dagordningen.

Upprustningen och de konkreta punkterna i avtalet har också gjorts i ”nära samarbete” med USA, säger försvarsminister Trine Bramsen, som har haft ”bra diskussioner” med USA om hur Danmark bäst skulle kunna använda så mycket pengar i Arktis.

Nato har särskilt velat att Danmark ska investera i långdistansdrönare och en radar på Färöarna.

Bakom överenskommelsen står regeringen och Venstre, Dansk Folkeparti, Radikale venstre, Det konservative Folkeparti och Liberale Alliance.

– För oss har det varit helt avgörande att avtalet lever upp till de mål som Nato lägger fram för Danmark. Det har framförts kritik mot att Danmark inte lever upp till våra Natoåtaganden. Därför är det viktigt att dessa investeringar lever upp till Natos mål. Det gäller särskilt investeringar i drönare, där vi lägger inte mindre än 750 miljoner kronor för inköp av två drönare som kan hålla jämna steg med vad som händer på land på Grönland, säger folkpartiets försvarstalesman Lars Christian Lilleholt.

Han betonar att avtalet bara är ett ”första steg”.

– En och en halv miljard kronor är inte så mycket i förhållande till de enorma investeringar som måste göras för att skydda vår suveränitet och uppfylla våra kapacitetsmål för Nato, säger liberalernas talesperson.

Försvarsminister Trine Bramsen utesluter inte heller att partierna kommer att lägga fram fler förslag.

Är det här en order från USA? Den frågan fick försvarsministern på presskonferensen där överenskommelsen presenterades.

– Så svartvitt kan man inte se det. Vi delar gemensamma intressen och gemensamma värderingar med Förenta staterna. Därför är de en nära samarbetspartner. Man kan inte säga att detta är en order från USA, men båda länderna har ett gemensamt intresse av att det inte finns några ”luckor” i övervakningen av Arktis, där vi inte vet vad som pågår. Jag upplever att USA är mycket nöjda med den här kapaciteten, svarade försvarsministern.

Nu undersöker militären och försvarsdepartementet vilken typ av drönare man ska köpa in. Avtalet avsätter 750 miljoner kronor för att köpa långdistansdrönare. Men partierna är överens om att om det behövs ännu mer pengar, är de villiga att diskutera det.

Bland de drönare som är aktuella finns de så kallade Male-drönarna. Male står för Medium Altitude Long Endurance. Det är drönare som kan flyga nonstop i upp till 40 timmar och täcka ett område på mellan 3.000 och 7.000 kilometer på en flygning. Dessa drönare kan avfyra missiler.

I det nya avtalet anslås 50 miljoner danska kronor för att starta en militär utbildning på Grönland. Dansk Folkepartis Søren Espersen är särskilt nöjd med detta.

– Jag är mycket nöjd med att man nu startar en grönländsk försvarsutbildning, där unga grönlänningar kan få göra värnplikten. Grönland och Färöarna är medlemmar i Nato. Därför måste de naturligtvis bidra militärt, så mycket de kan. Det gläder mig att det nu har satts i system. Jag tror att det kommer att bli en stor framgång för de unga grönlänningarna att gå den vägen, sade Søren Espersen.

I ett faktablad om avtalet slår försvarsministeriet fast att med den militära utbildningen på Grönland ”stärks försvarets anknytning till Grönland och det ges möjligheter för att fler grönlänningar skulle kunna få fast anställning i försvarsmakten”.

I själva avtalet avsätter man en klumpsumma på 1,5 miljarder kronor för att köpa långdistansdrönare och radar. Men de många nya inköpen av drönare, radar och inrättandet av militär utbildning på Grönland medför också driftskostnader på 300 miljoner kronor årligen, enligt avtalet.

Det nya avtalet presenteras som defensiva åtgärder för att göra det lättare att övervaka Grönland och Arktis. Men drönarna och radarn och de andra besluten i avtalet måste ändå ses mot bakgrund av den upprustning som man redan beslutat om i Danmark.

I det danska försvarsavtalet för 2018–2023 står det att den danska militären måste öka sin närvaro i Arktis.

År 2012 inrättade den danska militären ett arktiskt kommando i Nuuk på Grönland och i Torshamn på Färöarna – med det uttalade målet att säkra det militära försvaret av Grönland och Färöarna, och hävda Danmarks suveränitet.

Den senaste försvarsuppgörelsen rustar upp den danska militären i Arktis. Militären har köpt ett inspektionsfartyg samt nio Seahawk-stridshelikoptrar med ekolod och torpeder, som gör det möjligt att spåra  och attackera ubåtar vid Grönland och i resten av Arktis. Dessutom har den danska försvarsmakten etablerat en insatsstyrka som kan sättas in i Arktis.

I avtalet anges också att ett av målen för de nya investeringarna är att stödja vapenindustrin.

Översättning: Susan Voss

Artikeln är först publicerad i Arbejderen den 12 februari.