Hoppa till huvudinnehåll

Förslaget om marknadshyror sågas: ”Är vad fastighetsägarna velat ha”

Regeringsutredningen om införande av marknadshyror lades fram under fredagen. Förslaget sågas av Elin Gauffin, från nätverket Rädda Hyresrätterna, som lovar att det kommer att mötas av protester.

Idag tog justitie- och migrations­minister Morgan Johansson emot betänkandet Fri hyres­sättning vid nyproduk­tion av bostäder.
Montage: Proletären

Den nya lagen om införande av marknadshyror ska läggas fram för riksdagen under våren 2022 och ska, är det tänkt, gälla från den 1 juli 2022. På fredagen presenterades lagförslaget av utredaren Kazimir Åberg.

– Det förslag som lades fram är mer omfattande än vad som sagts tidigare, säger Elin Gauffin från nätverket Rädda hyresrätterna. Det gäller förutom för nybyggnation också för konvertering och till- och ombyggnad.

Det innebär att om en fastighetsägare beslutar sig för att bygga på en våning på huset, kommer marknadshyror att kunna sättas i lägenheterna i den våningen.

Till sin hjälp att genomföra utredningen har Åberg haft Timbros bostadsexpert Fredrik Kopsch, numera också styrelseledamot i Hyresgästförbundet, en organisation som kräver totalt införande av marknadshyror och hyllar den penningstarkes rätt på bostadsmarknaden. Förbundet leds av Fria moderata studentförbundet. Utredningens sekreterare har varit Haymanot Baheru som nyligen färdigställt en avhandling om fri hyressättning, betald av  branschorganisationen Fastighetsägarna.

Skärmdump: Regeringen
Justitieminister Morgan Johansson lovar att det inte blir några höjda hyror – men i Finland steg hyrorna kraftigt efter införandet av marknadshyra.

Enligt utredningens förslag ska hyresvärd och hyresgäst förhandla om hyran vid inflyttning vilket i praktiken innebär att hyresvärden ensidigt bestämmer hyran – anser hyresgästen att den föreslagna hyresnivån är för hög, kan hyresvärden tacka för visat intresse och bjuda ut lägenheten till en ny spekulant.

Privat
Elin Gauffin (t h) från nätverket Rädda Hyresrätterna menar att utredarnas förslag är precis det fastighetsägarna vill ha.

Elin Gauffin ger inte mycket för utredarens och regeringens tillit till hyresvärdarnas goda hjärta.

– Utredaren har fått direktiv. Det är meningen att hyrorna ska höjas, konstaterar hon. Det här är ju vad fastighetsägarna har velat ha.

Hyresvärden kan sedan höja hyrorna varje år, och även om det sägs att det ska vara indexreglerat enligt konsumentprisindex (KPI, för närvarande 2,5  procent), så finns det undantag. Till exempel vid, som det heter, ”ändrade förhållanden”. Då kan hyresgästen ta frågan till hyresnämnden där värden måste motivera höjningen.

– Precis som om 1000-tals hyresgäster skulle gå till hyresnämnden… det kommer inte att hända, och det vet de, säger Elin Gauffin till Proletären.

Hyresgästen är också, enligt utredningen, bunden av en hyreshöjning om han eller hon inte opponerat sig redan när den läggs fram. 

– Jag är förvånad över att utredaren går längre, att han så tvärsäkert försäkrar att det här inte kommer att sprida sig och att det rör bara en liten del av hyresgästerna. Vi vet ju redan hur det fungerar, det är klart att hyresvärdarna kommer att ta tillfället i akt och hitta nya öppningar att införa marknadshyror också utanför det som utredningen handlat om, säger Elin Gauffin.

Exemplet Finland förskräcker. Där avreglerades hyressättningen för nybyggda lägenheter i det privatägda beståndet redan 1992. Precis som den svenska utredningen föreslår bestäms hyran i en överenskommelse mellan hyresvärd och hyresgäst. Det dröjde bara tre år innan den dåvarande borgerliga regeringen bestämde att hyressättningen också i det övriga beståndet skulle släppas fri.

Som en konsekvens ökade medelhyrorna i Finland med 26 procent mellan 1995 och år 2000. I Helsingfors var ökningen 42 procent, en höjning varje år på mellan fem och nio procent. Enligt Fastighetstidningen har ökningen sedan dess fortsatt med 2-3 procent varje år, alltså i nivå med svenskt KPI. 

Det är regeringens stödpartier Centern och Liberalerna som drivit fram förslaget om marknadshyror, något som Stefan Löfven och regeringen accepterat som en del i januariavtalet.

Redan direkt efter att utredningen lagts fram började protesterna mot den. Protester som kommer att fortsätta. Något regeringen och dess stödpartier är väl medvetna om. På en presskonferens direkt efter att utredaren lagt fram förslaget gick justitieminister Morgan Johansson (S) – hyresfrågor ligger under justitiedepartementets jurisdiktion – också till angrepp mot hyresaktivisterna:

– Det är falskt att hävda att de som idag är hyresgäster kommer att få kraftigt höjda hyror. Så är det inte. Så alla de hyresgäster som kanske har blivit oroade av kampanjerna och agitationen, de kan andas ut och vara lugna. Det här berör inte dem, lovade Morgan Johansson.

Elin Gauffin:  

– Vi är tre miljoner hyresgäster och tre miljoner människor som vill ha hyreslägenheter. Vi är många. De har makt och ekonomi men vi har folket med oss i frågan. Det blir olika protester och aktioner ända fram tills det här läggs fram i riksdagen. Det finns opposition mot detta inne i socialdemokratiska partiet, Karin Wanngård i Stockholm har uttalat sig emot det, SSU-basen likaså.

– Vi hoppas på den folkliga rörelsen och att den kommer att stoppa det här, säger Elin Gauffin.