Gula västarnas bensinuppror sätter press på Macron

Hundratusentals fransmän protesterar mot höga bensinskatter i ett uppror som växt till att vända sig mot Macrons nyliberala politik som bara gynnar den rika eliten.

Efter att uppemot 300.000 fransmän för knappt två veckor sedan tog till gatorna – eller snarare vägarna – blev förra helgens protester något mindre. Enligt uppskattningar deltog över 100.000 i protester runt hela Frankrike. Protesterna beskrivs som överlag fredliga, men i Paris bröt våldsamheter ut när kravallpolis försökte hindra demonstranterna från att nå parlamentsbyggnaderna.

De ”gula västarna” har i två veckor satt upp vägblockader som ibland upprört andra bilister och hittills har två personer dödats i bilolyckor i samband med blockaderna. Benämningen ”gula västarna” kommer av de varselvästar demonstranterna bär och som alla bilister enligt fransk lag måste ha i bilen.

Många av deltagarna är från landsbygden eller småorter utanför storstäderna och beroende av sina bilar för att ta sig till arbetet. Men kraven på slopad bensinskatt har växt till ett uppror mot ökade levnadsomkostnader i allmänhet och krav på Macrons avgång.

Bensinpriset i Frankrike har stigit med 16 procent på bara ett år. Macrons regering beslutade redan förra året att höja bensinskatten och en ny höjning är planerad till nästa år, allt maskerat som en ”miljöåtgärd”. Demonstranterna menar att det handlar om att lämpa över ännu fler kostnader på vanliga arbetare, samtidigt som regeringen sänker skatten för de rikaste.

Proteströrelsen startade som ett upprop på sociala medier och har inte varit knuten till någon särskild politisk rörelse. När brittiska The Guardian under protesterna förra lördagen intervjuade ett antal demonstranter var de blankröstare, röstskolkare, mittenväljare, före detta Macronväljare och Le Penväljare.

– Vi är bara normala människor som fått nog. Jag röstade på Macron förra året, men jag känner mig förrådd och arg. Jag hade fel. Macron är vår Ludvig XVI, och vi vet alla vad som hände med honom, förklarade läraren Marie Lemoine för The Guardian, syftandes på giljotineringen av Frankrikes sista kung.

Under måndagen rapporterades i fransk media att åtta talespersoner för de hittills spontant organiserade ”gula västarna” utsetts på en videokonferens. De utgörs av de två initativtagarna, en småföretagare och en chaufför. Av övriga är tre företagare, två arbetare och en tjänsteman.

Opinionsundersökningar visar att mellan 70 och 80 procent av fransmännen stödjer proteströrelsen. I protesterna finns både högerpopulistiska strömningar och de som mer tydligt vänder sig mot Macrons högerpolitik som drabbar arbetare hårdast. Vissa demonstranter har också lyft sambanden med avregleringen av järnvägen, uppluckringen av anställningsskyddet och åtstramningar som Macron säger sig genomföra med Skandinavien, och inte minst Sverige, som förebild.

Marine Le Pens högerextrema Nationell samling (fd Nationella fronten) uttalade tidigt stöd till protesterna. Det förekommer också uppgifter om att högerextrema huliganer deltagit och om enskilda rasistattacker under protesterna.

Ordföranden för det klasskampsorienterade facket CGT, vars järnvägssektion sedan i våras genomför en serie strejker mot privatiseringarna av järnvägen, har uttalat stöd till demonstranternas krav och öppnat för en gemensam protestdag den 1 december för högre löner och rättvisa skatter. Samtidigt uppmanar CGT demonstranterna att ”inte missledas av de som förespråkar rasistiska och homofobiska idéer”.

Det franska kommunistpartiet, PCF, var i början avvaktande inför protesterna, men efter den nyligen avslutade partikongressen uttalade den nyvalda partiordföranden, Fabien Roussel, sitt stöd till ”gula västarna”, vilket även vänsterpopulistiska La France Insoumises partiledare Jean-Luc Mélenchon gjort.

På den franska ön Reunion i Indiska Oceanen har proteströrelsen växt till ett regelrätt uppror. Hundratals demonstranter har arresterats och minst 30 poliser skadats i demonstrationerna mot de höga levnadsomkostnaderna. Myndigheterna har beskrivit de våldsamma kravallerna som en ”stadsgerillas krig” och regeringen har beordrat ut militär på gatorna för att stävja ”vandalism”.

I Frankrikes kolonier, formellt sett ”franska utomeuropeiska områden”, är fattigdomen mer utbredd än på det franska fastlandet. I Reunion beräknas 40 procent av befolkningen leva i fattigdom.

Hittills har Macrons regering ridit spärr mot alla protestvågor mot den liberala högerpolitiken. Nya opinionsundersökningar visar att stödet för presidenten nu är nere i rekordlåga 26 procent. Macron lär ha tuffare tider framför sig, speciellt om de olika proteströrelserna lyckas enas.