Ledare: Kapitalets nyttiga idioter
Rättegången i Grekland mot Gyllene gryning avslöjar fascismens grundläggande roll.
”Skyldiga”. När domare Maria Lepeniotis utlåtande nådde folksamlingen utanför domstolen i Aten utbröt jubel bland de tiotusentals antifascister som samlats på gatan, många av dem från den militanta fackliga fronten Pame.
I fem år har de väntat på domen, som slår fast att Nikolaos Michaloliakos och sex andra partitoppar lett en kriminell organisation, som systematiskt misshandlat och mördat migrantarbetare, fackligt aktiva och vänsteraktivister.
Organisationen är det nynazistiska partiet Gyllene gryning. Sammanlagt 69 medlemmar har stått åtalade, däribland 18 tidigare parlamentsledamöter, i den största nazisträttegången sedan Nürnberg. Och nu straffas inte bara de som bokstavligen fått blod på händerna, även högsta partiledningen döms till fängelse i upp till femton år.
Det är bra. Nazismen är till sin karaktär inte en politisk utan en kriminell rörelse, och nazistiska organisationer ska vara förbjudna. Därför är det också bra att högsta domstolen i Finland nyligen slagit fast att Nordiska motståndsrörelsen förbjuds i landet.
Sverige vägrar däremot fortfarande att uppfylla FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering, som kräver att rasistiska organisationer förbjuds. Trots att konventionen trädde i kraft i Sverige 1972, får Sverige regelbundet kritik från FN:s kommitté mot rasism för att inte följa konventionen.
Mest uppmärksammat av nazisternas våld i Grekland, och som blev startskottet för rättegången, är mordet på rapparen Pavlos Fyssas, som 2013 knivhöggs till döds medan polisen stod och tittade på. Men bara dagar tidigare visade fascismens fotsoldater på ett tydligt sätt sin mest grundläggande och klassiska roll: att när kapitalismen krisar skydda den ägande klassen och attackera dess verkliga motståndare som hotar dess makt och privilegier.
På kvällen den 12 september 2013 var 20 Pameanslutna metallarbetare, medlemmar i det grekiska kommunistpartiet KKE, ute och affischerade i hamnområdet Pireaus, när de omringades av dubbelt så många ligister från Gyllene gryning. Beväpnade med spikförsedda påkar frågade nazisterna efter metallförbundets ordförande Sotiris Poulikogiannis, som när han steg fram omedelbart attackerades. Polisen, som troligtvis hade tipsat nazisterna, stod även här en bit ifrån och tittade på. (Historien berättas i ett förtjänstfullt reportage i tidningen Arbetet (25/9).
Tack vare kamraterna som skyddade honom överlevde Sotiris Poulikogiannis, och kunde tre år senare vittna i rättegången om hur attacken var ett direkt beställningsjobb från Pireaus varvskapitalister. Han själv och flera andra fackliga ledare skulle mördas. För det betalades Gyllene gryning 300.000 euro, vilket avslöjats av en avhoppare från organisationen.
Gyllene grynings hejdukar används av kapitalisterna för att slå direkt mot den organiserade arbetarrörelsen – framför allt den kommunistiska, som är stark i Grekland – trots att huliganerna själva ofta kommer ur samma klass.
Fascistiska rörelser som Gyllene gryning spekulerar i en berättigad ilska över samhällsutvecklingen och den egna sociala situationen. Precis som Sverigedemokraterna kan locka arbetarväljare i ett land där Socialdemokraterna de senaste decennierna turats om med borgarna att montera ner välfärdsstaten, samtidigt som en hög invandring ackompanjerats av ständiga nedskärningar och total avsaknad av integrationspolitik.
Gyllene gryning skulle också starta en egen lönedumpande fackförening, för att erbjuda billig inhemsk arbetskraft åt kapitalisterna. Men är den inte tillräckligt billig släpper extremhögerpartiernas uppbackare snabbt på principerna. Så kan Mikael Nyberg i sin bok Kapitalets automatik berätta om när Front National-röstande storbönder i Frankrike protesterade när migrantarbetare inte fick arbetstillstånd.
”Vi vill ha polacker och marockaner!”, hette det, istället för de 20.000 arbetslösa fransmän i regionen, som inte arbetade under minimilönen.
Sverigedemokraternas tafatta försök att skapa en egen arbetsgivarvänlig fackförening är väl glömt idag, men även SD vill främst stoppa flyktingmottagandet, inte arbetskraftsimporten.
Det finns ett levande arv efter den öppna fascismen vid makten i Grekland. Landets efterkrigshistoria är långt mer dramatisk än Sveriges, med inbördeskrig efter den nazityska ockupationen och därefter den USA-stödda militärjuntan på 1970-talet. Gyllene grynings kostymklädda och upputsade kusiner i Sverige är inte heller stöpta i samma form som de själva, även om Sverigedemokraterna också har sina rötter i nynazismen.
När Donald Trump står i tv och säger till sina nyfascistiska stormtrupper i Proud Boys att, ”stand down and stand by”, ta ett steg tillbaka men var redo, är det samma sak. Trump låtsas stå upp för den bortglömda vanliga vita arbetaren i USA, men de vita arbetarklassgrabbar som med vapen i hand är redo att strida för Trump, står bakom en skattesmitande miljardär som hatar fackföreningar och som för en arbetarfientlig politik.
Situationen i Sverige är inte som i USA – eller det aktuella exemplet Bolivia, där paramilitära grupper som Union Juvenil Cruceñista backar upp kuppregeringen och tillsammans med polisen slår ner arbetarprotester. Här finns inte heller en stark klasskampsorienterad arbetarrörelse, som Pame i Grekland, som kapitalet behöver fascistiska fotsoldater för att ge sig på.
Här är det framför allt den nyliberala EU-politiken och dess mest fundamentalistiska och aggressiva företrädare som utgör hotet mot demokratin. Inte den lilla sekten NMR eller ens Sverigedemokraterna.
Men räkna med att de senare lydigt låter sig köpas när nästa framstöt från Svenskt Näringsliv kommer för att flytta över ännu mer makt från politiken till storföretagens styrelserum. Skyldiga – till att alltid gå kapitalets ärenden när det gäller.