Lägesrapport om den förslummade arbetsmarknaden

Länder som Tyskland, Frankrike och Danmark har sedan länge experimenterat med olika myndighetssamarbeten för att hejda den ökande trenden av skattefusk och brott på arbetsplatser.

Nu är Sverige igång med liknande försök. Sedan 2018 har Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket i uppgift att samverka för att motverka brott och fusk inom arbetslivet.

2017 kontrollerade projektet 161 arbetsplatser. 2018 steg siffran till 1.130. Förra året genomfördes närmare 2.000 kontroller där vart tionde företag tvingades lägga ned sin verksamhet, samt att tio miljoner utdelades i sanktionsavgifter.

I mitten på december 2019 släppte myndighetssamarbetet en lägesrapport om Sverige. I denna pekas sex branscher ut: bygg, vård/omsorg, skönhetsvård, restauranger, transport och städ.

– Många av branscherna vi identifierat som riskmiljöer är personalintensiva och här är det inte ovanligt att vi träffar på utländsk arbetskraft, säger Arne Alfredsson på Arbetsmiljöverket till Proletären. För vår del handlar det om att se till så ingen behöver komma till skada, bli sjuk eller dö på grund av sitt arbete.

2017 omsatte städbranschen 42 miljarder kronor. Efter myndigheternas kontroller stod det klart att närmare hälften av alla kontrollerade företag hade brister i sina personalliggare. För att få utfärdad ett arbetstillstånd i Sverige finns det krav på 13.000 kronor i månadslön. Det visade sig att 60 städföretag låg under denna gräns, samtidigt som de hade en stor andel anställda med samordningsnummer. 150 städföretag betalade en lön på under 15.000 i månaden.

”Kostnader för svart arbetskraft döljs många gånger med hjälp av osanna fakturor från fakturaskrivande företag. Företag används även för bedrägerier via Rut-ersättningen… där risken för människoexploatering är stor”, står det i rapporten.

Mellan 2006 och 2016 fördubblades byggbranschen i Sverige, både vad gäller omsättning och antal företag. Men andra saker går i motsatt riktning. Enligt rapporten fattas det en miljard kronor per år i inbetalda arbetsgivaravgifter från byggföretagen.

– Inom bygg är det alldeles för många som jobbar på arbetsplatser vars säkerhet inte är okej, där det faktiskt finns risk för att människor förlorar sina liv. Och det här är viktigt att uppmärksamma. Polisen jobbar också utifrån paragrafer om människoexploatering, och det finns saker som vi hittar som pekar på att detta faktiskt förekommer, säger Arne Alfredsson.

2017 omsatte transportbranschen 269 miljarder kronor. Och även här finns det statistik som pekar på fusk och brott. Transportsektorn har nämligen inte växt i samma takt som andra branscher i högkonjunkturen. Enligt rapporten är detta till följd av en ökad närvaro av utländska företag som kör inrikestransporter, så kallat cabotage. I en studie svarade 73 procent av alla chaufförer på mindre bolag att det finns en osund konkurrens inom transportsektorn, speciellt beträffande kör- och vilotider.

I transportbranschen nämns också den växande gig-ekonomin med lastbilar som bara kräver b-körkort, och cykelbud. Dessa ”sista milen”-transporter, som fraktar varor mellan affärer och privatpersoner, kontrolleras varken av branschen eller myndigheter, enligt rapporten.

– Vi ser att fusk förekommer inom gig-ekonomin. I denna bransch finns många luddiga anställningsformer och då finns det en risk för att gränserna mellan anställd och arbetsgivare försvinner. Detta är något nytt och som vi inte är vana att jobba med, säger Johan Winberg, myndighetssamordnare på Polisen, till Proletären.

Inom vården nämns brott av privata tandläkare. För att komma åt det regionala tandvårdsstödet rapporterar flera tandläkare om ingrepp som aldrig skett och på patienter som inte existerar.

I denna bransch finns också bemanningsbolag som fuskar med momsen och assistansbolag som kraftigt överdriver brukares vårdbehov. Dessa typer av assistansbrott har till och med fått ett öknamn: ”pappersassistenter”.

Men det motsatta finns också. Personer med allvarliga funktionsnedsättningar utnyttjas av oseriösa bolag och får inte den hjälp och ersättning de har rätt till. I samtliga fall används assistansbolag till att få in svart arbetskraft i det vita försäkringssystemet. Pappersassistenterna får då tillgång till a-kassa, föräldraförsäkring och sjukpenning.

”Utländsk arbetskraft är ett inslag i alla riskmiljöer, där statens möjligheter att kontrollera och hantera eventuell illegal arbetskraft är liten. Hinder mot verkställande av avvisnings- och utvisningsbeslut, liksom utmaningarna gällande gränskontroller, medför att arbetsplatskontroller som metod för att stävja den illegala arbetskraften i vissa fall är verkningslösa”, summerar rapporten.

”Den organiserade brottsligheten äter sig in överallt”

Conny Svensson är myndighetssamordnare på Skatteverket. Sedan 2018 är han med i projektet som ska motverka fusk och brott i arbetslivet. Han har jobbat med frågorna i 34 år och poängterar att fusk och fiffel inte är något nytt, men det han ser idag är på ett sätt annorlunda.

– Det finns en fruktansvärd råhet som jag inte sett tidigare, och den organiserade brottsligheten äter sig in överallt. De har lärt sig systemen och är mer sofistikerade. Problemen som vi ser idag är också rikstäckande och inte på något sätt koncentrerat till Sveriges storstäder.

– Vi har fått en mer öppen arbetsmarknad med en större rörlighet över gränserna. Vi kommer i kontakt med personer som har falska papper från Polen, men som egentligen kommer från ett tredjeland, som tillexempel Vitryssland. Dessa personer utnyttjas duktigt inom Europa och jobbar under vedervärdiga förhållanden.

Rapporten som han var med och skrev beskriver bland annat fusket inom restaurangnäringen. Nästan hälften av alla kontrollerade arbetsplatser hade brister i personalliggare och var tionde arbetare hade inte rätt att jobba i Sverige. Enligt rapporten fanns det människor som jobbade för sex kronor i timmen.

– Jag har sett hur arbetare sover i källaren på restaurangen, under vedervärdiga förhållanden och med huvudet intill giftiga kemikalier. Det här är Sverige 2020 och allt pågår mitt framför näsan på oss.

En av branscherna som Conny Svensson uppmärksammar är skönhetsvården. Här förekommer ofta hot och våld mot personalen. I vissa fall nämner rapporten också att koppleriverksamhet förekommer. Och när kontrollerna sker påstår arbetsgivaren att den anställda lämnat Sverige för att jobba i ett annat EU-land. 

– Särskilt hemskt är det för de som betalar en mellanhand för att komma hit och jobba. De som belånar sig över huvudet för att köpa falska arbetstillstånd. Och när de väl kommer hit får de inte i närheten av den lön som utlovats. Konsumenterna har också ett ansvar här. Om du kan få en billig manikyr, en biltvätt för 100 kronor eller en badrumsrenovering för en spottstyver, då kanske det är dags att tänka till.

Han nämner att Skatteverket har fått bättre förutsättningar för sitt arbete, men det finns fortfarande brister.

– Vi har på senare år fått tillåtelse att göra oannonserade kontroller, vilket är en absolut förutsättning för att lyckas. Men vi har fortfarande problem med sekretessen. I dagsläget har vi svårt att säga till andra myndigheter: ”Åk hit. Här kan det förekomma fusk.” Gör vi det kan det bli vi som bryter mot lagen.

Sedan 2018 har flera partier i riksdagen flaggat för att förenkla sekretessreglerna för Sveriges myndigheter. Men Conny Svensson är skeptisk till de politiska diskussionerna.

– De pratar om att de vill utöka våra befogenheter. Vem vet? Det kanske blir så. Men om jag ska vara ärlig så pratar man ofta om dessa saker, det händer sällan något konkret.

När jag frågar om problemen med fusk och illegal arbetskraft är symptom på något mer övergripande och politiskt problem, hörs en suck från Conny Svensson.

– Ja, det kanske ligger något i det. Den fria rörligheten för arbetskraft har försvårat kontrollerna av fusk och brott. Om vi tar exemplet med varor så gör momsen det möjligt för oss att spåra allt som kommer in i Sverige, men arbetskraft kan däremot skickas hur som helst över gränserna.

– Samverkan mellan länderna måste på ett sätt bli bättre. För det här är inte bara ett svenskt problem. Jag har kontakt med myndigheter i Estland, Lettland och Litauen och de är lika intresserade av att få slut på det här. Just nu är det fullt möjligt att varken betala skatt i Sverige eller sitt hemland. I slutändan tappar alla länder skatteintäkter på det här.