USA medskyldigt till Isis förbrytelser

Avrättningar, kidnappningar och hundratusentals på flykt. Det som sker i norra Irak är en oerhörd tragedi. Islamiska staten i Irak och Syrien (Isis), eller Islamiska staten som de själva numera kallar sig, är en brutal och intolerant extremistorganisation.

Naturligtvis måste omvärlden genom FN göra sitt yttersta för att hjälpa de flyende och förhindra en humanitär katastrof. Det är uppenbart att den irakiska statsmakten inte klarar av att skydda landets befolkning.

Men att förlita sig på bombningar från det land som bär det största ansvaret för det irakiska folkets lidande de senaste decennierna leder fel.

Inför det amerikanska folket och världsopinionen försöker Barack Obama framställa USA som en räddare av människor i nöd. Vi kan inte blunda när vi har chansen att stoppa en massaker, förklarade USA:s president förra veckan.
En större hycklare än Obama får man leta efter.

När Israel under det månadslånga kriget mot Gaza dödade över 1800 palestinier och fördrev hundratusentals invånare var det inget tal om att gripa in och hindra massakrerandet av civila. Nej, istället beslutade USA att godkänna Israels begäran om nya leveranser av ammunition.

Också i förhållandena till det irakiska folket framstår Obama som den värste av hycklare. I tre decennier har USA:s agerande lett till massmord på irakier och en systematisk förstörelse av Irak som stat.

På 1980-talet beväpnade supermakten båda sidor i det förödande Irak-Irankriget. Det följdes av Gulfkriget 1991, hårda handelssanktioner och tolv år av bombningar innan USA 2003 ansåg att Irak var tillräckligt nedbrutet för att kunna invaderas.

Ett av ockupationsmaktens mest effektiva verktyg för att hålla tillbaka det irakiska folkets motstånd blev att söndra och härska. Genom terror och förtryck spelades Iraks etnisk-religiösa grupper ut mot varandra. Shiamuslimer ställdes mot sunniter. Muslimer mot kristna. Araber mot kurder. Turkmener mot kurder.

Ovanstående är en av förklaringarna till att Islamiska staten så lätt kunnat ta över delar av Irak. USA-imperialismens förbrytelser har gjort Irak svagt, splittrat och fyllt av motsättningar, vilket de välorganiserade, tungt beväpnade och rika extremistkrigarna skickligt utnyttjat.

Det finns ytterligare en sida som avslöjar Obamas och USA:s hyckleri.

Isis klappjakt på jezidier och assyrier i norra Irak är ett fruktansvärt brott. Men det som sker är inte något unikt. Väpnade extremistgrupper har i över tre års tid gjort sig skyldiga till lika vidriga förbrytelser i Iraks grannland Syrien.

Under den syriska konfliktens inledningsskede 2011 hördes de första sekteristiska stridsropen mot shiamuslimska alaviter och kristna. Under årens lopp har de väpnade grupperna i Syrien genomfört massmord, terrorattacker och folkfördrivningar i klass med det som nu sker i Irak.

I Syrien består rebellerna av mer eller mindre extrema sunniislamistiska grupper. Trots det anses de stå på den goda sidan i kampen mot Syriens styre under president Bashar al-Assad. Att USA, Frankrike, Turkiet och Gulfstaterna direkt och indirekt stött rebellerna i Syrien är väl dokumenterat, inte minst av US-amerikansk press.

Det började tidigt. Redan 2007 blev det känt att USA och Saudiarabien hade börjat stödja al-Qaidagrupper i syfte att försvaga ”fiender” som Syriens regering.

Det är genom vapnen, pengarna, den militära träningen och tillskottet av jihadister från omvärlden som kriget i Syrien fått så fruktansvärda konsekvenser för folket. Det är också stödet utifrån som gjort att Islamiska staten och andra jihadistgrupper kunnat växa sig så starka.

Vilken rebellorganisation eller front av organisationer som för stunden varit den starkaste väpnade kraften i Syrien har varierat under konfliktens gång.

Bitvis har det skett sammanstötningar mellan olika grupper om krigsbyten och kontroll över områden. Men mot den syriska armén har den väststödda Fria syriska armén stridit sida vid sida med jihadistgrupper som Isis.

Under 2014 har Islamiska staten vunnit allt större inflytande över den spretiga floran av rebeller på syrisk mark. Flera rapporterar vittnar om att grupper som av väst kallats ”moderata” anslutit sig till Isis och dess islamiska kalifat.

Ett Syrien styrt av en organisation sprungen ur al-Qaida är naturligtvis inget USA önskar. Men som krigförande part mot Assadregeringen har Isis och övriga jihadistgrupper gynnat imperialismens intressen.

USA:s hållning förändrades snabbt när Islamiska staten i juni gick på offensiven i Irak. Städer och byar erövrades med vapenmakt och pengar, men också genom allianser med andra irakiska grupper, i huvudsak sunnitiska krafter som är missnöjda med den shiitiska regeringen i Bagdad.

Att USA nu börjat bomba Isis har inget med humanism att göra. Det handlar snarare om att organisationen hotar de självstyrande kurdiska områdena i nordöstra Irak. De irakkurdiska ledarna har sedan början av 1990-talet varit USA:s men också Israels trognaste vänner i Irak.

Närheten till Iran och Turkiet gör området strategiskt viktigt. Där finns också stora oljereserver som utvinns av västliga oljebolag. Ett av Obamas argument för insatsen är att den ska skydda amerikaner och amerikanska intressen i Irbil, den irakkurdiska huvudstaden.

Vad kommer denna utveckling att leda till?

Ja, det är uppenbart att det finns större, långsiktiga målsättningar än att sätta stopp för Isis fälttåg i Irak. Även om dagens irakiska ledarskap och politiska system är en skapelse av ockupationsmakten har det i Washington funnits ett missnöje med krigets resultat. Irak blev inte riktigt den lydstat USA önskade.

Med hotet från Islamiska staten, och Bagdadregeringens begäran om militär hjälp, öppnades en möjlighet för USA att åter stärka kontrollen över Irak och få fram irakiska ledare som är mindre trilskande än premiärminister Nuri al-Maliki.

Vad gäller Syrien fortsätter USA på vansinnesvägen. Nyligen beslutade kongressen att stödja ”moderata rebeller” med vapen och militärträning för 500 miljoner dollar. Det är ingen vågad gissning att det mesta av detta stöd i slutändan lär hamna hos Isis och andra extremister.