Vårdförsämringar kan vara brottsligt – Proletären listar fem politiker som borde straffas
De chefer och politiker som beslutar om sämre skyddsutrustning för den vårdpersonal som arbetar i coronakrisens centrum, kan bli föremål för rättslig prövning. Det menar Tommy Iseskog, expert på arbetsrätt och arbetsmiljö. Proletären listar fem av politikerna som borde ställas inför rätta.
Larmen från läkare och sköterskor duggar nu tätt: vi saknar nödvändig skyddsutrustning. I förra veckan intensivvårdades två läkare och tre sköterskor i Stockholmsregionen för smitta de dragit på sig när de vårdat coronasjuka patienter.
Det är arbetsgivarens ansvar att se till personalens arbetsmiljö är säker, i det här fallet att de som arbetar i vården har relevant skyddsutrustning. Men ansvaret faller också på de politiker som sätter ramar och fattar de beslut som cheferna i verksamheten har att förhålla sig till.
– Att vara ansvarig innebär enligt arbetsmiljölagen ytterst att ha ett straffansvar, säger Tommy Iseskog i SVT Aktuellt. Man kan få fängelse. Om politiker fattar beslut om en viss typ av skyddsutrustning i en viss situation, då kan det straffrättsliga ansvaret ligga på politikerna.
– Jag tror att vi kommer att få se att arbetsgivare hamnar inför domstol [när coronapandemin är över]. Kanske blir till och med politiker åtalade.
Den svenska folkhälsomyndigheten och regionerna har dragit ner på kraven om vilken skyddsutrustning vårdpersonalen behöver. En neddragning som går tvärt emot de rekommendationer som bland annat världshälsoorganisationen WHO ställt upp.
I Sverige sägs nu att personal som behandlar sjuka i covid-19, inte behöver heltäckande skyddskläder och andningsmask.
Enligt Tommy Iseskog är kraven på skyddsutrustning långtgående och det ska finnas en stor säkerhetsmarginal.
– Vi pratar om en situation där det finns en fara för liv, och då bör man definitivt ha en väldigt bred marginal när det gäller den personliga skyddsutrustningen, säger Tommy Iseskog till Aktuellt. Att personalen efterfrågar mer skydd är något väldigt ovanligt på svensk arbetsmarknad.
Överläkaren Johan Styrud är ordförande i Stockholms Läkarförening, och en av dem som oroar sig för situationen. Både för personalen och patienterna: om vårdpersonalen saknar ordentlig skyddsutrustning kan det i förlängningen drabba patienterna som inte får den vård de behöver.
– Det vore extremt hemskt att bli sjuk själv. Man förväntar sig ju att arbetsgivaren har fullgoda skydd, sade Styrud i SVT Agenda. Den största risken är att personalen känner otrygghet och inte vågar göra det som är rimligt. De kanske inte vågar gå in till patienten i den omfattning de behöver.
FEM FULA FISKAR
Proletären listar här nedan fem av de många politiker som borde ställas inför rätta för sabotage mot välfärd, sjukvård och krisberedskap.
Fredrik Reinfeldt (M)
Som statsminister 2006-2014 var Reinfeldt, 54, ytterst ansvarig för de enorma skattesänkningar som gynnade redan rika och högavlönade och som urholkade både välfärden och krisberedskapen, inte minst inom sjukvården. Skatterna sänktes med 140 miljarder och stora delar av vården privatiserades med katastrofalt resultat.
Göran Hägglund (KD)
Som socialminister var Hägglund, 61, ansvarig när Apoteksmonopolet avskaffades 2009. Med det försvann även Sveriges beredskapslager av medicin och skyddsutrustning. Hägglund litade helt och förgäves på marknaden, och det drabbar hårt just nu. Gudstroende Hägglund har senare gjort avbön för sina misstag – tyvärr hjälper inte det.
Irene Svenonius (M)
Som finansborgarråd har Svenonius, 52, under under flera år konsekvent rustat ner sjukvården i Stockholm till förmån för privata alternativ. Svenonius är ansvarig för katastrofbygget Nya Karolinska som kostar över 60 miljarder och för att mitt under coronapandemin ha sålt ett sjukhus till bäste vännen, grannen och partivännen Filippa Reinfeldts bolag.
Lena Hallengren (S)
Som socialminister är Hallengren, 46, ansvarig för att vårdpersonalen får den skyddsutrustning den behöver. Hon vägrar lyssna till oroad och underbetald vårdpersonal, som aktivisterna i Undersköterskeupproret, och överpröva eller ens ifrågasätta de beslut som folkhälsomyndigheten fattat, stick i stäv med WHO:s riktlinjer och personalens krav.
Oscar Sjöstedt (SD)
Kunde lika gärna handlat om Jimmie Åkesson. För fem år sedan var Sverigedemokraterna motståndare till vinster i välfärden, men sedan partiet uppvaktats av privata vårdbolag ändrade partiet på inrådan av Sjöstedt, 39, sin linje. SD säger en sak men gör en annan. De pengar och resurser som hade behövts i vården nu, går istället till aktieägare i vårdbolagen.