Hoppa till huvudinnehåll
Av
Lagerarbetare

Ledarkrönika: Vi har inte tid att vänta – skydda mångfalden i de svenska skogarna

Den biologiska mångfalden i våra skogar är hotad och vi har inte tid att vänta med åtgärder.


Nu i dessa julgranstider går tankarna till den svenska skogen. Hur mår den egentligen? Världsnaturfonden (WWF) kritiserar i en ny rapport Sveriges otillräckliga skydd för skogen. Det sätt som vi bedriver vårt skogsbruk på utarmar den biologiska mångfalden. Man skapar monokulturella skogar utan diversitet.

Trots de hot som finns mot odlad skog, med allt från stormar till granbarkborrar och brand som exempel, så är det idag ändå mest lönsamt att satsa på snabbväxande granplanteringar som kräver minimalt underhåll jämfört med andra trädarter. Det är alltså en rent ekonomisk fråga.

Sverige är ett land som till 70 procent är täckt av skog och detta kräver att staten har en långsiktig plan för naturskydd och bevarande av nyckelbiotoper. Innan förra valet fick Skogsstyrelsen i uppdrag att inventera nyckelbiotoper över hela landet och det var ett uppdrag som skulle sträcka sig över tio år.

Detta blev dock inte långvarigt. Punkt 26 i Januariöverenskommelsen, ”Värna och stärk den privata äganderätten till skogen”, satte punkt för verksamheten. Detta var ett krav från Centerpartiet som menar att äganderätten är hotad då naturvärden blir skyddsklassade och avverkning förhindras.

Många rödlistade arter i vår natur kräver en viss typ av skog för att kunna existera. Ofta handlar det om gammal och blandad skog. I fall där skogsägare tänkt sig avverkning men där man kan misstänka att naturvärdet är så högt att avverkningen kan förhindras så har ljusskygga skogsbruksaktörer ibland rått skogsägare att plocka bort de naturvärden som vid en inventering kan klassas som skyddsvärda.

Detta kallas omvänd naturvårdsgallring. Man plockar alltså bort det som skulle kunna utgöra grunden för en nyckelbiotopsklassning redan innan Skogsstyrelsen gör sin bedömning, detta trots att det är ett lagbrott. När man idag avverkar skog som kan ha stått orörd i 300 år så utraderar man samtidigt många djurs och växters allt mer sällsynt förekommande habitat med riktigt gamla skogspartier.

Staten måste ta ett tydligare och mer långsiktigt ansvar för att bevara de få gamla skogar som finns kvar, men även skapa förutsättningar för yngre skog att få bli gammal. Sveriges ekonomi är beroende av intäkter från skogsbruket, vilket kan göra det svårt att faktiskt ta de beslut som måste tas för att skydda viktiga nyckelbiotoper.

Mer pengar måste avsättas till att ersätta skogsägare för inkomstbortfall vid stoppad avverkning än det som avsätts idag. Vi har inte tid att vänta. Den biologiska mångfalden är hotad över hela jorden och även i våra stora svenska skogar.

Sverige skrev under FN:s konvention om biologisk mångfald redan 1993, ändå kommer kritiken från WWF inte som en överraskning. Antalet hotade och rödlistade arter ökar i Sverige och förlusten av livsmiljöer genom avverkning och monokulturellt odlade skogar pågår ständigt.

Det ramverk av lagar och regler som reglerar skogsbruket måste ses över och våra viktiga nyckelbiotoper måste identifieras och skyddas. Enligt WWF bör andelen skyddad skog vara 30 procent av skogsbeståndet för att nå en långsiktig hållbarhet. Naturvård och restaurering av livskraftiga skogsmiljöer är en investering för framtiden!