Pengar att satsa på skolan finns – men viljan saknas

Lika positivt är det på lokal nivå. Ökad grundbemanning i skolan och fler speciallärare, står det i den rödgrönrosa budgeten för Göteborgs stad.

Det låter bra. Men för oss med barn i nedskärningsdrabbade skolor framstår de vackra orden som fullständigt verklighetsfrämmande. Karl Johansskolan i Majorna är ett tydligt exempel.

Den 30 april jobbar sex elevassister på Karl Johansskolan sin sista dag. Vid terminsslutet lämnar tre speciallärare och specialpedagoger skolan.

En minskning med nio personal på en skola med 550 elever är mycket. Och minskningen framstår som ännu värre då elevantalet till hösten ökar med 40-50 elever.

Det mest häpnadsväckande är att skolledning och stadsdelsförvaltning försöker utmåla det som sker som en förändring för eleverna bästa.

Vi var närmare femtio upprörda föräldrar från Karl Johansskolan som förra veckan konfronterade rektorn och den ansvarige för skolorna i stadsdelen Majorna-Linné. Det var ett bitvis surrealistiskt möte.

Nej, det handlar inte om nedskärning att sparka ut nio personal från skolan. Det är en del av ett ”anpassningsarbete”, påstod de båda ansvariga.

Och nej, den kraftiga personalminskningen innebär varken försämringar för eleverna eller mer jobb för kvarvarande personal.

Det låter nästan som trolleri. Trolleriformeln heter omorganisation och schemaändringar och så några ipads med nya appar. Enligt ansvariga ska Karl Johansskolan snart erbjuda bättre undervisning för elever med behov av särskilt stöd. De ska få mer tid med utbildade lärare och undervisning i små grupper som ger lugn och ro.

Och de som ska förverkliga detta är de lärare och den fritidspersonal som redan innan denna kraftiga nedskärning är pressade, vilket Lärarnas riksförbund tydligt varnar för i sin riskanalys.

Var det någon förälder på mötet som blev övertygad? Knappast.

Det obehagliga är att varken skolledning eller tjänstemän verkar vilja ta ansvar för de konsekvenser detta kan få. Ingen talar om den svidande kritiken från skolinspektionen för några år sedan. Ingen nämner att de elevassistenter som nu sparkas ut bidrog till att bryta den negativa utvecklingen.

Det enda som gäller är att följa budget, att lyda order.

Allt sker samtidigt som den styrande koalitionen i Göteborg, S-V-MP-FI, talar om skolsatsningar.

I ett svar till en förälder från Karl Johansskolan som kritiserar nedskärningarna skriver Miljöpartiets skolkommunråd Karin Pleijel: ”Även om en förändring från något som finns idag kan upplevas hotfull, kan det också vara en möjlighet.”

Göteborgs stad har under många år gjort stora ekonomiska överskott. Förra året med över 900 miljoner kronor. I år kan de rödgrönrosa stoltsera med ett budgeterat överskott på 400 miljoner.

Det finns pengar till Karl Johansskolan liksom till andra utsatta skolor i Göteborg. Vad som saknas är den politiska viljan att använda dem där de behövs.

Och skulle det vara så att pengarna i kommunen inte räcker så går det att vända sig uppåt. I ett land där skatterna sänkts med mångmiljardbelopp för de som har mest, och där storföretag och rika samlat på sig förmögenheter av gigantiska mått, finns gott om pengar att ta tillbaka och använda där de behövs.

Patrik Paulov

Förälder