Daglig kamp med långsiktiga mål
Fackliga Världsfederationens generalsekreterare George Mavrikos besökte för två veckor sedan Stockholm för att tala om den klassorienterade fackföreningsrörelsen. Efter mötet fick Proletären en pratstund med den stridbare arbetarledaren.
George Mavrikos är generalsekreterare i Fackliga Världsfederationen, WFTU, med totalt 92 miljoner medlemmar världen över. Han har tidigare varit ordförande för den militanta fackliga fronten PAME och suttit som ledamot för kommunistpartiet KKE i det grekiska parlamentet.
Fackliga världsfederationen håller sin sjuttonde kongress till hösten i Durban, Sydafrika. Efter ett tungt decennium som följde på realsocialismens fall har WFTU stärkts under 2000-talet och George Mavrikos berättar för Proletären om ett WFTU som står fortsatt stadigare än vid den senaste kongressen i Aten 2011.
– Vi är i en bättre situation idag. Vi är starkare, med bra fackföreningar över hela världen och med aktioner och initiativ de senaste fem åren på alla kontinenter. Det finns inte ett hörn av världen utan närvaro av WFTU. Vid den förra kongressen hade WFTU 74 miljoner medlemmar, nu är vi 92 miljoner.
– Vår linje idag är också starkare och mer klassorienterad. Sedan kongressen i Aten har vi även skapat två nya världsomspännande branschorganisationer och öppnat tre regionala kontor i Sydafrika, Costa Rica och Malyasia. Idag är vi redo att kämpa för arbetarklassen bättre än tidigare.
• Hur ser du på utvecklingen i världen under samma period?
– Vi lever i en tid med många kännetecken, men jag vill understryka två av dem. Ett är den djupa kapitalistiska krisen och det andra de imperialistiska interventionerna. På grund av dem behöver vi stärka kampen för arbetarnas rättigheter. De imperialistiska interventionerna i Mellanöstern och andra delar av världen skapar stora problem med flyktingar och immigranter.
• Många flyktingar kommer till Grekland på sin väg vidare i Europa.
– Och inte bara till Grekland. Det är ett stort problem. Och EU och borgarklassen är enorma hycklare som säger att de militära styrkorna i Mellanöstern är där i demokratins och frihetens namn. Det är inte sant. Imperialisterna och borgarklassen är i Mellanöstern för att stjäla ländernas naturresurser, för att skapa nya inflytelsesfärer och dra nya gränser.
– Därför måste vi försvara immigranters och flyktingars rättigheter. Samtidigt som de nyfascistiska krafterna använder det stora antalet flyktingar för att stärka sina krafter i Europa. Det är ett stort problem för den klassorienterade fackföreningsrörelsen.
George Mavrikos kommer närmast till Sverige från Frankrike, där han i Marseille talade inför tiotusentals arbetare som protesterar mot den så kallade El Khomri-lagen, döpt efter arbetsmarknadsministern, och dess försämringar av arbetsrätten.
– Jag var i Marseille för två dagar sen, där mer än 45000 arbetare deltog i demonstrationen. Vi var där som WFTU och uttryckte vår solidaritet med dem eftersom vi tror på att den internationella solidariteten är vårt viktigaste vapen. De franska arbetarna ska inte känna sig ensamma.
– För du vet, vi är arbetarklass över hela världen. Vi är bröder, vi är kamrater. Och vi behöver stödja varandra.
• Den politiska temperaturen är hög i Frankrike. Och i Grekland har det varit demonstrationer och strejker alltsedan krisen bröt ut. Vilken är den senaste utvecklingen i Grekland?
– Det finns bra fackföreningar i Frankrike. Som WFTU har vi mycket starka fack, som FNIC inom petrokemi, som går i frontlinjen i den här kampen. Även förbunden inom järnvägs- och livsmedelsektorn är väldigt starka.
– I Grekland är situationen väldigt komplicerad på grund av aggressionen från Syrizaregeringen, som tillsammans med EU och IMF har beslutat om väldigt hårda arbetarfientliga åtgärder mot vanligt folk. På sistone har de slagit mot våra löner och pensioner, och för en tid sedan beslutade Syriza att Greklands viktigaste flygplatser ska privatiseras.
George Mavrikos pekar på hur uppgörelsen mellan EU och Syrizaregeringen, vilken utförsäljningen av flygplatserna är en del av, visar vad EU i grunden handlar om.
– EU:s karaktär är emot vanligt folk och arbetarklassen. Därför är vi emot EU. Jag tror att för våra folk och länder är det verkliga intresset att vara utanför EU.
• Tror du det är möjligt att EU kan bryta samman genom sina inre motsättningar? Vad tänker du om det som händer i Storbritannien, med ett möjligt Brexit?
– Jag tror att problemet i Storbritannien är att där finns ingen stark rörelse i arbetarklassen. Däremot finns det motsättningar och antagonism inom borgarklassen. Det är från min synpunkt problemet, att det inte finns en strategi från arbetarklassen mot kapitalismen, mot exploatering och för ett annat samhälle.
• Vad skulle det betyda om Storbritannien lämnade EU?
– Jag är inte säker. Jag tror att vi behöver en rörelse mot EU men samtidigt ha en annan syn, en annan strategi, för socialism. Krafterna i Storbritannien som är för EU och krafterna i Storbritannien som är emot EU har samma strategi, kapitalismen. Det är problemet.
– Självklart finns det även fackföreningar som arbetar för ett Brexit – till exempel järnvägsfacket RMT, som är en del av WFTU – och vi respekterar deras ansträngningar och kommer att hjälpa dem. Men de är i minoritet. Det är problemet. Vi behöver vara i majoritet.
Att det långsiktiga målet hela tiden finns med i den dagliga kampen är en grundpelare i George Mavrikos och WFTU:s syn på det fackliga arbetet.
Mavrikos understryker att kamperna för de näraliggande kraven, om till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt, måste vara kopplade till kampen för ett helt annat samhälle. Och det är en beslutsam arbetarledare som besöker Sverige.
– Borgarklassen vill att arbetarna ska vara moderna slavar. Men vi tänker inte vara det tjugoförsta århundradets slavar. Vi kommer att fortsätta våra kamper.