”Vi vill ha demokrati, inte förstöra Syrien”

Ända sedan konfliktens första år har den syriska oppositionen varit synonym med Syriska nationella koalitionen, även kallad oppositionskoalitionen. Det är koalitionens ”ledare” som tagit emot massivt stöd utifrån och på internationella konferenser och i media framträtt som det framtida ”demokratiska” Syriens ledare. Många av dem har levt utomlands i decennier.

Den inhemska oppositionen i Syrien, som bor och verkar inom landet, är totalt osynliggjord i väst. Men den finns.

Här låter vi en av dessa oppositionella komma till tals. Rima Sawah har varit engelskalärare i tio år men arbetar nu som översättare. Intervjun är gjord via mail.

• Låt oss börja med att tala om din hemstad Homs. I januari 2012 var striderna intensiva efter att väpnade grupper belägrat flera stadsdelar. I maj 2014 slöts ett fredsavtal mellan de väpnade grupperna och regeringen som innebar att statsmakten återtog kontrollen. Berätta om avtalet.

– Först slöts ett primärt avtal som möjliggjorde humanitär hjälp till Homs gamla stad och som tillät civila under 18 år och över 50 år att lämna området. Därefter slöts ett fredsavtal. De väpnade miliserna krävde att få lämna gamla staden med sina lätta vapen och ta sig till andra områden på landsbygden. En del av dem valde att kapitulera och återgå till ett civilt liv.

– Regeringen krävde å sin sida att få föra in nödhjälp till befolkningen i två belägrade områden på landsbygden utanför Aleppo. Enligt borgmästaren i Homs var det vissa problem i början när avtalet skulle träda i kraft men det löste sig.

• Har den lokala fredsuppgörelsen hållits, och hur har det påverkat livet i staden?

– Sedan dess har merparten av Homs mestadels levt i fred, med undantag av de granater och bomber som då och då drabbar de ”säkra” regeringskontrollerade områdena. Igår sköts sju granater mot ett bostadskvarter. En treårig pojke dödades och många skadades.

– Fredsavtalet fick den väpnade milisen att lämna gamla staden, men de finns fortfarande kvar i en del av Homs som kallas Alwaer. Trots det så är livet mycket bättre nu än innan avtalet slöts.

• Berätta om Syriska fosterlandspartiet. Vad står ni för och hur skiljer ni er från den opposition som hyllas i västvärlden?

– Souria Al-Watan Party bildades 2012. Det är ett sekulärt vänsterparti som tror på friheten att uttrycka alla åsikter, men anser att religion och politik ska vara åtskilda. Vi tror på jämlikhet i alla avseenden och en stat där alla medborgare har samma rättigheter och skyldigheter oavsett religion, nationalitet och kön.

– Vi skiljer på att vara i opposition och att förråda sitt land. En opposition ska inte arbeta med utländska krafter för att förstöra landet, såsom Syriska nationella koalitionen och andra grupper gör. Vi tror på ett enat Syrien och ser det som viktigt att i denna period stå bakom den syriska armén mot terrorismen för att säkra landets framtid.

– Att vara i opposition innebär inte nödvändigtvis att vara emot allt vad regeringen gör. Vi delar Baathpartiets stöd till motståndet i Libanon och Palestina mot Israels ockupation, men vi vänder oss mot det vi anser är dåligt för folket och landet, som korruptionen, förtrycket och exkluderingen.

• Sverige har tillsammans med andra stater satsat stora summor på att stärka Syriska nationella koalitionen, trots att koalitionen öppet samarbetar med terroriststämplade al-Qaidagrupper. Hur ser du på det?

– Jag vill säga till Sveriges regering att dessa pengar antingen går till ledarnas egna bankkonton, eller till terrorister som köper vapen som används för att attackera civila. Om Sverige verkligen vill göra en insats, sluta stödja dessa krafter och hjälp istället syrierna som lider av terrorismen.

• Låt oss gå fem år tillbaka i tiden. Hur var livet för människorna i Syrien innan kriget? Beskriv de positiva och negativa sidorna.

– I ärlighetens namn vill jag säga att innan kriget bröt ut bodde vi i ett säkert land och vi hade knappt hört talas om kriminalitet och stölder. Priserna var låga, och utbildning och vård var gratis. I Homs syntes inga hemlösa eller tiggare.

– Det vi saknade var ett verkligt politisk liv och politisk frihet. Det fanns många politiska partier, men inget av dem kunde arbeta fritt. Vad som än skulle ske var det tvunget att först godkännas av säkerhets-tjänsten och Baathpartiet. Det hölls inga riktiga val, vare sig till presidentpost eller parlament. Vissa personer vann gång efter gång fast de aldrig gjort någon betydande insats för att hjälpa folket.

• Kan du ge några exempel på det politiska förtrycket och exkluderingen?

– Alla syrier vet att det fanns många röda linjer som vi inte fick överträda. Att skämta om presidenten kunde ge fängelse i sex månader. Ett annat exempel är att många människor satt fängslade i åratal för att de var medlemmar i förbjudna partier. Men i det sammanhanget kan jag inte försvara Muslimska brödraskapets medlemmar. De fängslades för de många brott de begick i Syrien under 1980-talet.

– Angående exkluderingen så kontrollerade Baathpartiet alla statliga institutioner utifrån den gamla konstitutionen, som sade att Baathpartiet var den enda ledaren för Syrien. Övriga parter tilläts delta i regeringen och parlamentet, men de var aldrig en del av beslutsfattandet.

• Hur ser du på de demonstrationer som startade i Syrien våren 2011? Var det ett folkligt missnöje med korruption, förtryck och sämre levnadsförhållanden som låg bakom?

– Många människor gick ut på gatorna i protest mot fattigdom och korruption, men många hade också religiösa och sekteristiska skäl. ”Vi ska skicka alawiterna till graven och de kristna till Beirut”, var en paroll som hördes i demonstrationerna. Det var ett hot riktat mot alawiter och kristna om att de kommer att dödas eller sparkas ut ur Syrien.

• I väst beskrivs protesterna som fredliga, men många syrier vittnar om att poliser och soldater sköts till döds redan under de första veckorna. Det talas om krypskyttar som dödade oppositionella demonstranter, och som också sköt mot de stora regeringsvänliga demonstrationer som ägde rum vid denna tid.

– Som invånare i Homs, en av de första städerna med demonstrationer, kan jag bekräfta att ett antal oidentifierade väpnade män sköt mot båda sidors demonstrationer och dödade många människor. Båda sidor anklagade varandra för att vara ansvariga för dödandet.

– De som gjorde detta kan bara betecknas som landsförrädare. Jag tror att de betalades från utlandet för att driva Syrien till detta smutsiga krig.

• Du nämnde tidigare Muslimska brödraskapet som gick ut i ett våldsamt uppror i Syrien under 1980-talet, vilket armén slog ner. Vilken roll spelade den extrema sunnimuslimska organisationen för att protesterna 2011 blev sekteristiska och beväpnade?

– Muslimska brödraskapet försökte utnyttja tillfället för att komma till makten. Det är tydligt att de hade förberett detta långt innan protesterna började. Demonstrationerna utgick från moskéer och de flesta av vapnen var sedan länge gömda där. Men ett större problem än brödraskapet är de fundamentalistiska grupper som uppstått efter att kriget startat, som Jabhat al-Nusra och IS. De är mycket värre.

– Brödraskapets inflytande märks när vi tittar på namnen i Syriska nationella rådet [som ingår i nationella koalitionen]. De var de första som stödde de väpnade aktionerna och beskrev dem som ett svar på regimstyrkornas brutalitet. Brödraskapet har stött alla de islamistiska fraktionerna i Syrien och anser att det terrorstämplade Jabhat al-Nusra är en del av den så kallade revolutionen.

• Knappt ett år efter de första demonstrationerna, i februari 2012, fick Syrien en ny konstitution. Bland annat ströks paragrafen om Baathpartiets ledande roll i samhället. Hur fungerar den demokratiska reformprocessen i praktiken?

– Eftersom Syrien befinner sig i ett krig mot terrorismen har reformprocessen inte gått så snabbt som vi hoppades. Många Baathpartimedlemmar vägrar erkänna att konstitutionen har ändrats och agerar fortfarande som om Baathpartiet vore Syriens enda härskare. Nya politiska partier har bildats men de är ännu inte så fria att arbeta som de borde och vill vara. Men vi får säga vad vi vill och vi får skriva och uttrycka våra åsikter i media.

– Vi i Syriska fosterlandspartiet menar att förändringen kommer att ta tid, särskilt under pågående krig. Men vi arbetar hårt för att det ska ske så snart som möjligt. Samtidigt kan jag berätta att det idag är mycket enklare att arbeta som oppositionsparti, för alla syrier är intresserade av politik och av att förändra Syrien.

– Naturligtvis kommer det alltid att finnas människor som motarbetar reformerna för att de gynnades av det gamla systemet. Men jag tror att de inte kommer att ha kraft att stoppa processen. Folket i Syrien kommer inte att acceptera att gå tillbaka till den situation som rådde innan kriget.

• Sedan 30 september deltar den ryska krigsmakten på den syriska arméns sida i kriget mot Islamiska staten, Jabhat al-Nusra och andra terroristgrupper. Hur ser du på Rysslands inblandning i Syrien?

– Som de flesta syrier anser jag att vi behöver all hjälp vi kan få i kampen mot terrorismen. Men som syrisk medborgare och medlem i ett oppositionsparti undrar jag vad hjälpen kommer att kosta oss.

– Vi välkomnar tacksamt stödet från Ryssland och från alla som vill sluta upp bakom oss i detta krig, men vi säger nej till all form av inblandning i interna syriska angelägenheter. Terrorismen är ett internationellt problem, men inrikespolitiken är en syrisk fråga och vi skulle uppskatta om ingen blandade sig i den. Suveräniteten är något som vi alltid måste skydda.

• Vilka länder anser du bär störst skuld till terrorismens uppkomst i Syrien?

– Det är länder som Qatar, Saudiarabien, Turkiet, vissa europeiska länder och naturligtvis USA. Amerikanska plan har mer än en gång ”tappat” vapen till IS och andra grupper som de påstår sig bekämpa

• Syriska fosterlandspartiet förespråkar en politisk lösning på den inhemska konflikten. Det är ni inte ensamma om. Alla talar nu om nödvändigheten av en politisk lösning, även de stater som backar upp terrorgrupper.

– Vad som behövs är en politisk lösning som bidrar till att bygga ett land med frihet och demokrati, men den politiska lösning som dessa länder önskar syftar endast till att säkra deras egna intressen i Syrien. Om de verkligen vill lösa konflikten måste de avbryta allt stöd till alla terroristgrupper och låta oss syrierna själva lösa våra egna politiska problem.

– Som jag sa innan, vi kommer att kämpa för vår suveränitet och vi kommer inte att acceptera någon yttre inblandning.