Donald Trump och de sju terrorstaterna

Dekretet från Trump ligger i linje med vad han lovade i valkampanjen. Det är ingen tvekan om att många drabbas när de fysiska och administrativa murarna runt USA:s gränser blir allt högre.

Flyktingar stoppas vid gränsen och medborgare i något av de sju utpekade länderna – Jemen, Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan och Syrien – får åtminstone för stunden inte resa in i USA.

Trump har försökt lugna ner protesterna i USA och i omvärlden genom att hävda att det inte är ett ”muslimförbud” utan ”handlar om terrorism och att hålla landet säkert”.

Om Trump är naiv eller så illa påläst att han tror att detta är effektiv terrorbekämpning vet vi inte. Däremot bekräftar hans agerande devisen ”presidenter går – imperialismen består”.

Visst färgas politikens utformning av personligheten och vilka kapitalintressen som för stunden är starkast. Det kan påverka vilka länder som är vänner eller fiender. Vilka som utsätts för sanktioner och bombas.

Men systemet består. Ledaren i Vita huset försvarar i första hand USA-imperialismens intressen. Det gör även Trump.

Att medborgare i de sju staterna beläggs med inreseförbud för att hålla terrorister borta är struntprat. Ska man tala om länder med terroristproblem borde i sådana fall Saudiarabien komma först.

Flertalet av flygkaparna 11 september var saudiska medborgare. Saudierna utgör den största gruppen utländska krigare hos Islamiska staten och al-Qaidagrupper i Syrien och Irak. Saudiarabien har överöst dessa jihadister med vapen och pengar.

Redan 2009 påpekade dåvarande utrikesminister Hillary Clinton i ett offentliggjort meddelande att ”givare i Saudiarabien utgör den viktigaste finansieringskällan till sunniterroristgrupper över världen”.

Trots det saknas Saudiarabien och dess medborgare på de icke önskvärdas lista. Förklaringen är att Trump som president värnar USA:s imperialistiska intressen – saudiernas oljetillgångar, vapenköp för mångmiljardbelopp och fiendskapen med Iran och dess allierade – före allt annat.

Det bekräftades när Trump i söndags talade med Saudiarabiens kung Salman. Valkampanjens vassa twitter-angrepp på saudiska prinsar har ersatts av att vänskapen och de gemensamma intressena på nytt bekräftas.

Det måste påpekas att urvalet av de stater vars medborgare hotar USA inte är något som Trump och hans medarbetare själva mejslat fram. Faktum är att de sju länderna inte ens nämns i dekretet. Urvalet baserar sig på gamla beslut.

Redan i december 2015 beslutade USA:s kongress med stor majoritet att försvåra inresor för alla som besökt Libyen, Somalia och Jemen under de senaste fem åren. Två månader senare lades Irak, Syrien, Iran och Sudan till listan och då inkluderades även alla med dubbelt medborgarskap i något av länderna.

Det var alltså Obamaadministrationen som först pekade ut de sju länderna. Vad Trump gjort är att han skärpt de tidigare inskränkningarna.

Men också den förre presidenten byggde vidare på gamla planer.

USA-generalen och förre presidentkandidaten Wesley Clark har vittnat om att han under ett besök i Pentagon i oktober 2001 fick se ett hemligstämplat dokument från försvarsministerns kontor. Det var kort efter 11 septemberterrorn och bombningarna av Afghanistan hade precis inletts.

Dokumentet sade att USA skulle angripa sju länder på fem år. Först Irak följt av Syrien, Libanon, Libyen, Somalia, Sudan och slutligen Iran.

Byt ut Libanon mot Jemen – det land som Obamas drönare bombat i många år innan saudierna inledde bombkriget – och du får Trumps utpekade terrorstater.

Men den angreppslista som upprättades 2001 handlade aldrig om terroristhot. Det var en förteckning över stater som USA ville ta kontroll över. Med hjälp av krig, sanktioner och terror.

Vi vill ge Donald Trump ett råd på vägen. Om USA:s president på allvar vill bekämpa terrorismen, skydda sina medborgare och samtidigt minska flyktingströmmarna så finns saker att göra. Reserestriktioner eller rent av förbud skulle kunna vara kraftfulla verktyg om de riktades åt rätt håll.

Trump skulle kunna förbjuda USA:s militär och CIA att lämna det egna landets territorium. Han skulle kunna strypa vapenexporten. Sluta backa upp den saudiska kungadiktaturen. Och låta drönarna stanna kvar på marken.

Det vore effektiva åtgärder mot terrorismen. Om en sådan politik hade förts från 2001 och framåt hade de utpekade sju staterna förskonats från den värsta terrorn.