Vietnam: Demokratisk förnyelse på egna villkor

Tidigare i höst var Kommunistiska Partiets ordförande Anders Carlsson samt Patrik Paulov från partistyrelsen och Proletären i Vietnam på inbjudan av Vietnams kommunistparti. I veckans artikel diskuteras demokratifrågan. Del 1 i reportageserien från Vietnam om den socialistiskt orienterade marknadsekonomin (nr 42) samt del 2 om biståndssuccén Bai Bang (nr 44) kan läsas i utrikesarkivet på www.proletaren.se


•• ”Demokrati? Visst, har vi det. Ett socialistiskt samhälle måste vara
demokratiskt. Men vi har inte flerpartisystem, som ni i väst. Vietnam
har en socialistisk demokrati. Folket har många möjligheter att
påverka, och många val att rösta i. Vid varje val finns alltid fler
kandidater än valbara platser.”

Ungefär så låter svaret när demokratifrågan kommer upp. Det gör den ofta när vi samtalar med ledande kommunister och folkvalda i Vietnam. Av flera skäl. Det första är värnandet av Vietnams nationella suveränitet och oberoende, särskilt i förhållande till USA.

– Relationerna mellan oss är känsliga, konstaterar Hoang Binh Quan, ordförande för kommunistpartiets internationella avdelning.

– Vietnam måste samarbeta med och behöver USA som handelspartner. Men vi måste samtidigt vara beredda på komplotter. USA använder tal om demokrati, mänskliga rättigheter och religionsfrihet som ursäkt för att blanda sig i våra inre angelägenheter.

USA verkar för regimskifte
De yttre påtryckningarna mot Vietnam är inte unika. Länder som för någon form av självständig politik i förhållande till imperialismen anklagas ofta för att vara odemokratiska och kränka den egna befolkningens mänskliga rättigheter. Ännu skarpare blir kritiken mot stater som betecknar sig som socialistiska eller har socialismen som mål.

Att den amerikanska kongressen varje år sedan 2001 antagit en särskild lag om att införa ”frihet, mänskliga rättigheter och lagenligt styre i Vietnam” säger något om den press landet är utsatt för. Lagen framhåller vikten av att stödja program och organisationer i Vietnam som gynnar de mänskliga rättigheterna och skapandet av demokrati. Ungefär såsom supermakten agerar mot Kuba och Zimbabwe. Det är uppenbart att USA, trots Vietnams marknadsekonomiska reformer, önskar sig ett regimskifte.

Man kan fråga sig med vilken rätt USA stiftar en lag om att förändra styret i ett annat land. Det omvända vore orimligt. Tänk tanken att Vietnam antar en lag om att verka för införandet av allmän sjukvård i USA eller ett begränsande av det militärindustriella komplexets dominans över politiken.

Man kan också fråga sig hur trovärdig den amerikanska kongressen är när den säger sig värna om det vietnamesiska folket.

– Inga länder är perfekta när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Alla har brister, även Vietnam. Men vi är emot att andra länder ska lägga sig i våra angelägenheter. Vi har sett vad som händer när det sker, säger Dinh The Huynh, chefredaktör för kommunistpartiets nationella tidning Nanh Dan och ledamot i Nationalförsamlingen.

– Under kriget dödade USA flera miljoner vietnameser, och fortfarande drabbas många av dess kemiska krigföring med Agent orange. USA har ännu inte betalat något krigsskadestånd. Vad är det för demokrati och mänskliga rättigheter USA företräder?

Oberoende viktigast
Under befrielsekampen slog Ho Chi Minh fast att ”intet är viktigare än oberoende och frihet”. Mänskliga rättigheter kan inte stå över ett lands suveränitet. För hur ska ett politiskt system och dess folkvalda kunna garantera frihet och mänskliga rättigheter för den enskilda medborgaren, om landet är militärt ockuperat eller på annat sätt kontrollerat av utländska makter?

– Den första mänskliga rättigheten är rätten att leva i ett befriat land, säger Dinh The Huynh.

Angreppen från väst är alltså det ena skälet till att vietnameserna gärna vill framföra sin syn på demokratifrågan. Det andra är att det parallellt med införandet av ”socialistiskt orienterad marknadsekonomi” pågår en förnyelse av det demokratiska systemet.

Dels handlar det om en anpassning till den nya ekonomiska verkligheten. Långa byråkratiska beslutsprocesser skrämmer bort de utländska investerare som det fattiga, underutvecklade Vietnam är i behov av. Men syftet är också att förbättra och fördjupa demokratin och finna nya vägar att öka det folkliga inflytandet och deltagandet.

– Vi ser demokratin som en nyckelfråga. Vi måste maximera demokratin i massorganisationerna, nationalförsamlingen och samhället i övrigt. Det gäller också i kommunistpartiet, säger Nguyen Viet Thong, generalsekreterare för partiets teoretiska råd.

Stärkt parlament
Nguyen Viet Thong och andra ledande kommunister vi möter ger exempel på konkreta förbättringar:

• Nationalförsamlingen har fått en starkare roll och insynen i dess arbete har ökat, bland annat genom tv- och radiosända utfrågningar av regeringen. Detta uppmärksammades i våras av Sveriges ambassad i Hanoi i en pro memoria till utrikesdepartementet. Där konstateras att parlamentsledamöterna inte är några nickedockor som bara applåderar vad regeringen beslutat. Vi citerar från pro memorian:

”Nationalförsamlingens roll har stärkts de senaste åren bla genom att ge de olika utskotten en starkare ställning, som visar sig genom att de allt oftare tillbakavisar lagförslag för omprövning av regeringen. Parlamentarikerna är aktiva och drar sig inte för att kritisera regimens åtgärder och kräver att regeringen vidtar åtgärder mot korruption, byråkrati och för att förbättra effektiviteten hos lokala myndigheter. Utfrågningar av ministrar direktsänds i tv och dessa sändningar är mycket populära.”

• På gräsrotsnivå pågår flera testprojekt för att stärka det folkliga deltagandet. I vissa kommuner görs försök med direktval av ordförande för folkrådet, istället för att de valda ledamöterna inom sig utser en ordförande.

Folkråden på lokal nivå och massorganisationerna har en viktig roll i att övervaka de folkvalda och partimedlemmarna. I kampen mot korruptionen uppmuntras granskningen underifrån för att avslöja dem som ”förfallit moraliskt” och övergett sin uppgift att ”tjäna folket”.

Vikten av granskning underifrån gäller också i förhållande till de utländska kapitalisterna. Vi får höra ett exempel på hur byinvånare avslöjade en taiwanesiskägd fabrik som pumpade ut gifter direkt i floden via en underjordisk tunnel.

Folket med i partidebatt
• Inför avgörande beslut i kommunistpartiet informeras hela folket och dess synpunkter efterfrågas. Chefredaktör Dinh The Huynh berättar att hans tidning publicerar kongressdokumenten flera månader innan partikongresserna, för att göra dem tillgängliga för alla som vill läsa dem.

Inför den senaste partikongressen som hölls 2006 resulterade processen i tiotusentals kommentarer från allmänheten. Dessa diskuterades livligt i tv, radio, tidningar och på Internet innan kongressen. Fenomenet uppmärksammades i en artikel i New York Times. En Vietnamexpert från australiensiska försvarsakademin säger i artikeln att ”de flesta kommentarer innehöll förslag om att förbättra partiets ledarskap, snarare än att utmana dess ställning eller kräva ett flerpartisystem”.

Medierna, inklusive partiorganet Nanh Dan, spelar en viktig roll i att avslöja brister och missförhållanden i landet.

– Vi vill inte bara ta upp positiva saker, utan också misstag och kritik, för att stärka partiet. Den största risken för ett parti vid makten är att det skiljer sig från folket och väljer fel politisk väg, säger Dinh The Huynh.

När beslutet om Doi Moi och de marknadsekonomiska reformerna togs 1986 var det en uppgörelse med den egna modellen, men också med det sovjetiska och östeuropeiska system som varit förebilden. Frågan om att göra sig av med rester från sovjet- och östeuropamodellen återkommer i demokratidiskussionen. Ngo Duc Vuong, partisekreterare i Phu Tho-provinsen nordväst om Hanoi, ger ett konkret exempel:

– En lärdom är vikten av kritik och självkritik i partiet. En orsak till att systemen i Östeuropa kollapsade var att det inte fanns någon självkritik.

Vill bestämma själva
Vi kan inte efter en kort vistelse i Vietnam avgöra hur dess demokratiska system fungerar i praktiken och vilket inflytande vanliga människor har.

Men det är tydligt att de makthavare på olika nivåer som vi mötte ser demokratifrågan som viktig och försöker finna sätt att stärka och utvidga folkets maktutövning. Ett politiskt system kan inte överleva i längden utan folkligt stöd. Det är östblockets kollaps ett bevis för.

Men vietnameserna poängterar en sak; den demokratiska förnyelsen måste ske utan att den nationella suveräniteten hotas. Hur Vietnam utformar sitt demokratiska system är en fråga för vietnameserna, och inte den amerikanska kongressen.

PATRIK PAULOV
Proletären nr 47, 2009


Se också Fakta om Vietnams politiska system.