Krönika: Det handlar inte bara om din Proletären – det handlar om samhället

Allt oftare hör prenumeranter av sig till redaktionen och klagar på att de inte får Proletären i tid. Istället för att få tidningen i brevlådan på torsdagen – utgivningsdagen för tidningen – får vissa den på fredagen eller rentav på måndagen eller tisdagen veckan efter.

Själv får jag ofta min Proletären (ja, jag prenumererar såklart också!) minst en dag för sent.

Nu ska Postnord gå över till varannandagsutdelning. I Skåne är de nya rutinerna redan införda. Tyvärr tyder allt på att problemen med försenade tidningar och bortkomna brev bara kommer att bli värre.

Att en Proletärenprenumerant får sin tidning en dag sent kan kanske låta som ett i-landsproblem. Har vi inte värre saker att gnälla över?

Nog är nedskärningarna och besparingarna inom vården och skolan mångfalt värre, sett till hur det drabbar enskilda människor och hela samhället. Men försämringarna av posten är en del av denna nyliberala offensiv mot all välfärd och samhällsservice som pågått i åtminstone tre decennier.

Att tidningar och brev kommer för sent eller inte alls bidrar till känslan av ett samhälle som inte fungerar. En välfärd som inte levererar.

Faktum är att ett väl fungerande postväsende alltid har setts som ett fundament inte bara i en välfärdsstat utan i en väl fungerande stat överhuvudtaget. Det var ingen slump att Lenin, när han skulle beskriva hur en effektiv socialism skulle kunna se ut, valde att jämföra med dåtidens (statliga) postväsende. Och uttrycket ”som ett brev på posten”, betyder som bekant att man kan förvänta sig något snabbt och säkert.

Människors ändrade postvanor, med minskade brevvolymer och digitalisering, har såklart påverkat posten och vårt behov av posten som samhällsservice. Men att skylla besparingar och omorganiseringar på minskade brevvolymer duger inte.

Posten har genomgått samma nyliberala stålbad som skolan, vården, apoteket, järnvägen, kollektivtrafiken, bilprovningen – och snart varenda annan samhällsservice vi har. Från 1993, då Sverige som första land i världen avskaffade postmonopolet, genom bolagisering och uppstyckning, till sammanslagningen med Post Danmark 2008 och ”omorganiseringen” 2014.

Precis som alla andra delar av samhället har posten blivit en ”marknad”. Privata postoperatörer har tagit över de lönsamma delarna av marknaden. Bor du i en storstad finns många leverantörer av brev eller paket att välja mellan.

Kvar blir de olönsamma och otacksamma delarna av servicen. Som att garantera leverans av post till alla delar av Sverige varje dag.

Det är för övrigt därför vi på Proletären inte kan byta postleverantör. Långt ifrån alla av våra prenumeranter bor i storstäder.

Allt kan heller inte digitaliseras. Så länge vi behöver kunna få räkningar, paket och tidningar fysiskt måste staten se till att denna service fungerar till ett rimligt pris, överallt i Sverige. Vi är trots allt ett av världens rikaste länder.

Det handlar inte bara om att du ska få Proletären i tid. Det handlar om att vi behöver bo i ett fungerande samhälle.