Kommentar: Flygdrakar och en misslyckad spionräd sätter press på Israel
Efter två dagar av eskalerat våld slöts i onsdags en vapenvila mellan Israel och Hamas i Gaza. Varför gick Israel med på en vapevila, som dessutom ser ut att utlösa en regeringskris efter att landets försvarsminister hoppat av i protest?
Israels försvarsminister Avigdor Lieberman meddelade i onsdags att han avgår i protest mot att regeringen utlyst vapenvila med palestinska Hamas. Avhoppet skakar den israeliska högerregeringen – och är en framgång för Gazabornas lågintensiva motstånd, genom folkliga protester och småskaliga attacker med flygdrakar.
Vapenvilan, som förhandlats fram med Egypten som medlare, slöts efter att våldet snabbt eskalerat i samband med en hemlig israelisk markoperation inne i Gaza som av allt att döma gått fel. Vapenvilan tillsammans med den misslyckade operationen har lett till en regeringskris och blottar flera svagheter hos den till synes överlägsna ockupationsmakten.
På ytan såg det ut som ännu en effektiv räd utförd av israeliska specialstyrkor. En Hamasbefälhavare och sex andra palestinska motståndsmän dödades i Khan Younis, södra Gaza. En israelisk soldat dödades visserligen men övriga soldater undkom i helikopter och deras insats hyllades som ”väldigt betydelsefull för israelisk säkerhet”.
I själva verket tycks operationen varit allt annat än lyckad. Att en israelisk soldat ur specialstyrkorna överhuvudtaget dödats är en stor förlust i Israel. I flera hemlighetsfulla uttalanden har Israels militärmakt IDF också beskrivit operationen som ”mycket komplex”, och att målet med operationen inte var att döda terrorister utan att ”stärka israelisk säkerhet”.
Enligt palestinska vittnesmål befann sig de israeliska soldaterna, varav några utklädda till kvinnor, i Gaza i en civil bil. En Hamasbefälhavare fattade misstankar och begärde att bilens resenärer identifierade sig. En eldstrid utbröt där Hamasbefälhavaren dödades.
I en intensiv biljakt, där de israeliska soldaterna fick hjälp av missilbestyckade drönare och F16-jaktplan, dödades en israelisk soldat och sex palestinska motståndsmän, fem från Hamas och en från Folkets motståndskommittéer (en splittring ur Fatah som anses stå nära libanesiska Hizbollah). De övriga israeliska soldaterna undkom med nöd och näppe. Bland bilvraken som de israeliska soldaterna lämnat bakom sig fanns avancerad teknisk utrusning. Vilket uppdrag de än haft så tycks det alltså ha misslyckats fatalt – och det inför hela omvärldens ögon.
Det palestinska motståndet svarade på infiltrationsförsöket genom massiv raketbeskjutning mot israeliskt territorium, som i sin tur besvarades av israeliska missilattacker och bombningar. Samtidigt genomförde palestinska motståndsmän en riktad attack mot en buss för israeliska soldater, där en soldat skadades allvarligt. Attacken genomfördes med en målsökande pansarvärnsrobot. I israelisk media har det noterats att attacken medvetet tycks ha utförts när bussen var tom för att undvika döda soldater – och därmed en militär upptrappning.
Trots att Hamas under måndagen sköt fler raketer mot Israel än under hela våren och sommaren, ser det ut som att ett avtal om vapenvila och flera lättnader i blockaden blir verklighet. Beskedet möttes av våldsamma högerprotester i israeliska städer samtidigt som invånare i Gaza firade. Och med försvarsminister Avigdor Liebermans avhopp står Israel dessutom inför en regeringskris och möjligen nyval.
Gazaborna har bedrivit ett lågintensivt motstånd mot Israel och den hårda blockaden som resulterat i en närmast katastrofal social och ekonomisk situation i Gaza, med en skyhög arbetslöshet och stigande desperation.
I över ett halvår har tiotusentals palestinier med risk för sina liv varje vecka demonstrerat nära de stängsel som omger Gazaremsan. Totalt har närmare 200 dödats och tusentals skadats av israeliska prickskyttar. Många palestinska demonstranter är beväpnade med slangbellor, flygdrakar, ballonger eller heliumfyllda kondomer bärandes på brinnande föremål. Dessa småskaliga attacker har medfört få civila skador i Israel – men däremot kostsamma ekonomiska skador.
Enligt en artikel i det amerikanska magasinet The National Interest beräknas varje flygdrake beväpnad med ett brinnande föremål i snitt kosta Israel 4200 dollar (nästan 40.000 kr) i utrymningar, utryckningar och skador på jordbruk, skog och infrastruktur. Även motståndsguppernas raketer, som skrämmer iväg turister och affärsmän, kostar Israel. Inte minst på grund av landets dyra missilsköld.
Samtidigt skulle ett israeliskt vedergällningskrig bli kostsamt för Israels redan tyngda ekonomi utan att nödvändigtvis leda till någon avgörande politisk eller militär seger. När Hamas och Gazabornas eldprojektiler i motsats till Israels bomber dödar ytterst få civila blir det dessutom allt svårare för Israel att legitimera våldet mot Gaza inför omvärlden, påpekar The National Interest.
Flygdrakarna, tillsammans med spiondebaclet i Khan Younis, har utan tvivel bidragit till att sätta press på premiärminister Benjamin Netanyahu att gå med på en vapenvila. Inför ett eventuellt nyval ser nu avhoppade Liebermans nationalistiska parti Yisrael Beiteinu ut att gynnas – ett parti med bas bland landets rysk-israeliska befolkning. Partiet har ibland pekats ut som ”proryskt” men har varit en viktig allierad för Netanyahus proamerikanska regering.
Hur långvarig vapenvilan blir, och vilka politiska konsekvenser den får i Israel, återstår att se. Men utan tvekan visar vapenvilan att Gazabornas envisa motstånd inte varit förgäves.