Krönika: Sexköp får aldrig normaliseras
I efterskalvet av Paolo Robertos sexköp har röster höjts för hårdare straff. Det är bra. Skärpta straff skulle bättre spegla brottets allvar men det behövs mer – en förändring i attityden och synen på sexköp.
Paolo Robertos sexköp, eller hans ”självskadebeteende” som han cyniskt kallar det, har väckt liv i debatten om sexköp igen. Även om debatten inte får reduceras till vad en offentlig person har gjort så väcker Paolo-skandalen ilska hos många.
Inte bara för att en känd och inflytelserik man köpt sex, utan för att det var hans ”story” som fick tid och utrymme efteråt. Förövare ska ställas mot väggen – inte daltas med.
Hade han fått sitta och lätta på hjärtat om samhället tog allvarligare på brottet? Nej förmodligen inte. Men var tionde man i Sverige har köpt sex. De har betalat sig förbi samtycke, och sex utan samtycke är utnyttjande.
Detta får aldrig accepteras eller normaliseras. Det ska anses avskyvärt att köpa en annan människa.
Trots att det finns högljudda röster som gastar om avskaffande – för de utsattas skull – så har sexköpslagen, inte minst nu, visat sig ha brett stöd i samhället. Det glädjer mig! Förskönande, eller än värre, avkriminalisering av prostitution, skulle gynna människohandlare, hallickar och kriminella. Det är de som tjänar på prostitution idag.
Så, vad kan vi göra?
Ett steg i rätt riktning vore att kriminalisera sexköp utomlands, ett lagförslag som tyvärr grusades 2018. En överväldigande majoritet av svenska mäns sexköp har skett utomlands. Ett övergrepp är ett övergrepp var än det begås.
Prostitution är inte ett yrke. Den som, likt många liberaler, tror att det är någon form av frigörelse att sälja sin kropp har nog missat att prostitution handlar om pengar och utnyttjande av utsatta. Det är inte ”empowering”.
Majoriteten av de kvinnor som säljer sig på svenska gator, bordeller och sugardatingsajter kommer från fattiga länder, och hade med all sannolikhet hellre försörjt sig på annat sätt om möjligheten fanns. Så länge det finns män som anser sig ha rätten att utnyttja detta kommer prostitution att finnas. Så länge det finns en efterfrågan kommer det finnas de som tillhandahåller varan.
Kajsa Ekis Ekman beskriver det hela på ett enkelt sätt i en debatt på tv-kanalen ABC:s program Q+A: ”Vill två personer ha sex har de det. Vill ingen av dessa två personer? Då blir det såklart inget. Prostitution däremot är när bara den ena vill och betalar den andra. Du kan fråga vilken prostituerad som helst, du kan få pengarna och gå, eller du kan stanna kvar och ha sex, hur många hade stannat kvar för sexet?”. Enkelt, tydligt.
Så, vi får aldrig normalisera sexköp. Det är inte en transaktion mellan jämlikar och detta måste bli konsensus! Porr får inte ersätta sexualundervisning och prostitution och människohandel måste diskuteras flitigt med unga.
Regeringen har lagt förslag på att böter ska tas bort ur straffsatsen för sexköp, fängelse ska vara lägsta straff. Bra, det sänder ett tydligt budskap – att detta är ett allvarligt brott. Men det kräver att polisen får mer resurser eftersom benägenheten att acceptera ett strafföreläggande på plats kommer att minska.
Det måste finnas stöd för dem som utsätts som inte enbart består av ideella krafter. Så visst, hårdare straff i all ära men inte utan att aktivt jobba med hur vi ser på prostitution.