Förskoleupproret runt om i Sverige: Tusentals demonstrerade för bättre arbetsmiljö på förskolorna
– Protesterna kommer från basplanet, det blir en väldig kraft då, säger Lena Carlberg, en av många förskollärare och barnskötare som demonstrerade i lördags runt om i landet.
I lördags lyste Förskoleupprorets orange tröjor upp gator och torg i flera städer.
Stora, välorganiserade demonstrationer hölls i Stockholm, Göteborg, Norrköping, Eskilstuna, Sundsvall och Skellefteå.
I Umeå hölls manifestation tidigare och i Malmö kommer manifestation att hållas den 3 juni.
Trots att demonstrationerna varit väl förberedda och informationen spridits under lång tid och manifestationerna handlade om en viktig samhällsfråga, var det så gott som tyst i SVT:s rapportering.
Inte heller de stora rikstidningarna gav uppmärksamhet till protesterna. Det både förvånade och upprörde organisatörerna och deltagarna.
Förskoleupproret kräver att arbetsmiljön blir så bra att förskollärare och barnskötare kan utföra sitt uppdrag och barn få det de behöver och har rätt till enligt skollag och läroplan.
Ett av kraven handlar om barngruppernas storlek, max 12 barn i småbarnsgrupp och max 15 barn i storbarnsgrupp och max 4-5 barn per pedagog i varje grupp.
– Nu äntligen har många fler förstått att vi inte kan hålla på att öka barnantalet och sänka personalstyrkan, säger Gunnel Ivarsson, pensionerad förskollärare från Lilla Edet, som gick i demonstrationen i Göteborg.
– Vi protesterade när det sextonde barnet skulle in i grupperna på 90-talet, säger Pia Jadenius, förskollärare på Seglaregatans förskola i Göteborg. Nu har vi 24 barn. Så det har varit för lite protester under åren som gått. Nu äntligen blir det protester.
– Förut var det mer kamp, sedan har vi varit lite loja. Men det finns en kraft i det vi upplever nu, säger Lena Carlberg från samma förskola. De här protesterna kommer från oss pedagoger själva. Protesterna kommer från basplanet, det blir en väldig kraft då.
Från talarstolen på Drottningtorget i Göteborg lästes ett par vittnsesmål från #pressatläge upp. En anonym barnskötare från Kungsbacka vittnar om skillnaden nu och för 15 år sedan:
”Nu med 23 barn i gruppen och alla kringuppgifter hinner vi inte vara med barnen. Man är helt slut när man kommer hem.”
En annan berättelse säger: ”Vakna, äta, jobba, sova.”
– När man hör berättelser från #pressatläge, frågar men sig om det är så här. Och ja, det är det, säger Monika Sundin från Hammarkullegatans förskola i Göteborg. Hur har vi orkat så länge och varför har ingen sagt något tidigare? Vi måste ju någon gång gå samman och säga ifrån.
– Det är ju inte bara det att våra arbetskamrater blir sjukskrivna utan man ser barnens oro också. Barn i behov av särskilt stöd blir fler och det är inte konstigt, för de stora barngrupperna gör det svårare för alla barn. Barn som skulle få en bra omsorg och miljö kan inte får det när man inte hinner ägna sin tid tillräckligt åt barnen.
Gunilla Ivarsson fyller i att politikerna glömmer omsorgen. Det är bara lärandet nu, men utan omsorg blir det inget lärande.
– Det är pressat läge i barnomsorgen nu, precis som det sägs. Det är många barn och lite tid med barnen, säger Pia Jadenius. Det är för mycket för oss. Många blir utbrända.
Angelica Hedberg, förskollärare från Skövde deltar i demonstrationen i orange tröja. Tröjorna har förbjudits i flera kommuner i landet, bland annat i Göteborg där personal som bär tröjor eller pins hotas med avstängning utan lön.
I Skövde får personalen ha tröjorna på jobbet, berättar Angelica Hedberg.
– Jag har haft tröjan på jobbet många gånger. Det har inte varit några problem. Föräldrarna blir intresserade och frågar vad det betyder. Då kan vi prata om att vi behöver få rimliga barngrupper för att hinna med vårt jobb.
Angelika Hedberg menar att det är katastrof att tröjor förbjuds i vissa kommuner.
– Det är ju tystnadskulturen. Man ska tystas ner. Det ska inte få komma ut något. Men jag känner att det är nog nu. Man kan inte göra hur många personers jobb som helst. Det går inte. Vi är för få och det märks på barnen.
Från talarstolar på demonstrationerna har personalens berättelser fått stöd från forskare och psykologer. I Göteborg talade Ingrid Pramling Samuelsson och Sonja Sheridan som forskar om små barns anknytning och utveckling.
– Forskning visar nyttan av förskolan för barnens skull, men också för familjernas skull. Förskolan är den viktigaste delen för integration för invandrarfamiljer, säger Ingrid Pramling Samuelsson.
– Forskningen visar att kvaliteten försämras i förskolan. Det är beklagligt. En hög kvalitet är det enda som kan förändra för barn som kommer från sårbara miljöer, säger Sonja Sheridan.