Den krisande kapitalismen – Del 2 av 7 Det är väl bara att trycka mer pengar…?
Kapitalismen är ett instabilt och krisdrabbat system, som skapar enorma klassklyftor och som genom rovdrift på jordens resurser leder till förödande klimatförändringar. Men systemet har likväl sina försvarare. I denna artikelserie skärskådar Proletären några av de teorierdessa försvarare för fram. Den här gången handlar det om Modern monetary theory.
Som vi kunde konstatera förra veckan lovade Keynes för mycket med sin teori för en krisfri kapitalism. Tillämpningen av hans teori gav i stället det tidigare okända kristillståndet stagflation, stagnation ihop med inflation. Dessutom ledde hans teori med underbalanserade budgetar till stora statsskulder. Hos vissa länder blev räntan på statsskulden den enskilt största posten i budgeten.
Men det här är inget problem, säger nu anhängarna av Modern Monetary Theory (MMT). MMT hävdar nämligen att en stat som ger ut sin egen valuta, kan betala sina skulder och räntor bara genom att trycka mer pengar!
Svenska staten ger ut svenska kronor. Kronans värde är inte knutet till vare sig guld eller något annat, så utgivningen av kronor är alltså inte på det sättet begränsad.
Frågan som måste ställas är dock: Vad är pengar och hur har de kommit till?
Marx förklarade att pengar är ett resultat av varubytet. Ursprungligen byttes vara mot vara. Ett trögt system som krävde att jag måste hitta någon som har det jag vill ha, och som vill ha det jag vill lämna ifrån mig. Genom att införa pengar i bytesprocessen löstes problemet. Jag accepterar pengar som betalning, eftersom jag vet att den jag vill köpa av också accepterar pengar i utbyte.
Försäljning och köp, som i den direkta byteshandeln var en och samma handling, blev med pengar två handlingar, försäljning och inköp. Detta var en lång process i många steg. De första ”pengarna” var varor med högt bruksvärde, till exempel spannmål och salt*. Så småningom metallföremål som exempelvis silver*, som hade bättre hållbarhet. Pengar är alltså något som växt fram ur varubytet och behovet att underlätta bytet.
MMT hävdar i stället att pengar är ett påhitt av staten. Genom att kräva att skatt skall betalas med pengar, tvingar staten människor att arbeta för att få pengar som staten givit ut. En konsekvens av detta är att värdeförhållandet mellan pengar och andra varor, vilket härrör ur bytesprocessen, saknar förklaring hos MMT. Staten kan ge ut pengar men har följaktligen, enligt MMT, ingen eller mycket liten koll på värdet på pengarna.
Staten behöver enligt MMT inte ta in skatt för att finansiera sina utgifter – det är bara att ge ut pengar. Som i Pojken med guldbyxorna. Skatt kan enligt MMT ändå bli aktuell för att till exempel försvåra konsumtionen av vissa varor som tobak och alkohol. Staten kan också via skatt omfördela pengar mellan olika medborgare.
MMT är en fortsättning av Keynes teori. Om efterfrågan är otillräcklig, och om produktionen därför skärs ned och människor blir arbetslösa, skall staten då öka sina inköp genom att helt enkelt trycka pengar. Enligt Keynes skulle staten låna pengar att köpa för.
Att ge ut pengar som inte har någon känd värderelation till de varor som skall betalas är riskabelt. Och detta så mycket mer som den otillräckliga efterfrågan som föranlett staten att öka sina inköp berodde på att existerande köpkraft sparades i stället för att användas. Efter statens penningutgivning finns mer köpkraft än det finns varor till tidigare pris. Om den köpkraften används kommer det att leda till inflation – för mycket pengar jagar förhållandevis för få varor.
Detta mönster känner vi igen från flera tillfällen i vår relativt nära historia, till exempel 1920-talets Weimarrepublik i Tyskland och dagens Zimbabwe. Inga bekymmer, säger MMT-förespråkarna, staten får dra in köpkraft genom skattehöjning.
Men en skattehöjning är inte snuten ur näsan.
Vidare: vem som helst kan naturligtvis göra sina egna ”pengar”. Men pengarna skall accepteras som betalning och värdbevarare. Om de som har mycket pengar fruktar att inflationen kommer att öka, kan de välja att byta sina kronor mot en annan valuta. Det innebär försäljning av kronor vilket minskar kronans växelkurs. Importerade varor blir därigenom dyrare, alltså ytterligare inflation, som i sin tur tvingar fram räntehöjning, som kommer att sänka konjunkturen och på nytt öka arbetslösheten.
MMT är liksom den ursprungliga Keynes-teorin en återvändsgränd.
Felet är i stället kapitalismen som förutsätter profit för att producera något. När profiten inte är tillräcklig sker ingen produktion, det kan varken Keynes eller MMT göra något åt.
Men bland socialdemokratiska reformister har MMT välkomnats som medlet att fixa kapitalismen utan kravet på socialism. Det gäller exempelvis tankesmedjan Katalys, som på svenska givit ut boken om MMT, Underskottsmyten, skriven av Stephanie Kelton, ekonom från USA där såväl tidigare presidentkandidaten, socialdemokraten Bernie Sanders som hans rådgivare Alexandria Ocasio-Cortez också är anhängare av MMT.
Daniel Suhonen, chef för Katalys, hyllade i ett brev i början av juni en bok av en annan ekonom, Mariana Mazzucato. På svenska heter boken Sikta mot stjärnorna, där författarinnan ”med inspiration från månlandningsprogrammet manar oss att uppbåda samma beslutsamhet och experimentlusta inför vår tids massiva kriser”, skriver Suhonen och fortsätter: ”Vi måste både tänka nytt och tänka större”. Tydligen är dock tankar på att avskaffa kapitalismen alltför nytt och alltför stort.
*Det engelska ordet salary, lön, är härlett från latinets ord för salt, salis, och bruket i det antika Rom att avlöna soldater med bland annat salt.
**Det franska ordet för pengar, argent, kommer från latinets ord för silver, argentum. Det svenska ordet öre har sitt ursprung i latinets ord för guld, aurum. Jfr isländskans aurar.