Det svenska skolkaoset: ”Rik går i friskola och fattig i kommunal skola"
Skolsegregationen har ökat kraftigt i Sverige sedan friskolereformen infördes 1992. Idrottsläraren Leif Sjöqvist i Hisingsbacka berättar för Proletären om svårigheterna i den kommunala skolan på grund av bristen på resurser.
– Klasserna på skolan blir mindre på grund av att många söker sig till friskolorna, framför allt folk i gräddhyllorna så att säga.
Det säger Leif Sjöqvist till Proletären. Han har arbetat som idrottslärare på olika grundskolor i Göteborgsförorten Hisingsbacka i nästan 20 år. Sedan tre år tillbaka är han på Skälltorpsskolan.
OECD har kritiserat Sverige för det fria skolvalet eftersom det ökar skolsegregationen. Även forskning från Stockholms universitet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering visar att sedan skolvalet infördes har skolsegregationen ökat drastiskt.
Friskolereformen infördes 1992 av Bildt-regeringen. Då fick friskolan 85 procent av den genomsnittliga kommunala skolpengen, eftersom uppdraget inte ansågs lika omfattande. Men i slutet av 90-talet införde Socialdemokraterna full skolpeng till friskolan.
– Fördelen som fanns tillbaka i tiden med en kompott av rik och fattig i den kommunala skolan är på väg bort. Rik går i friskola och fattig i kommunalskola, säger Leif Sjöqvist.
När en friskola startar i en kommun förlorar de kommunala skolorna elever till friskolan. Eleverna som flyttar tar då även med sig hela skolpengen. Men 90 procent av utgifterna inom skolan är fasta kostnader, exempelvis lokalhyror och lärarlöner.
Skulle kommunen då höja skolpengen för den kommunala skolan på grund av de förlorade inkomsterna måste även friskolan få samma ersättning. Detta enligt likabehandlingsprincipen.
Friskolorna har samtidigt lägre lärarlöner och en lägre lärartäthet än den kommunala skolan, enligt en rapport från Riksdagens utredningstjänst.
– Det är de bättre bemedlade föräldrarna som väljer skola, de sämre bemedlade väljer inte alls. Det är inga unga med problem som söker sig till friskolor, utan de hamnar i kommunala skolor.
Statistik från Skolverket visar att det är stora skillnader i utbildningsbakgrund för föräldrar med barn i kommunala skolor jämfört med friskolor. Ser man till skolorna i Göteborg med högst andel föräldrar med eftergymnasial utbildning så är nio av tio av dem friskolor.
– Man sätter studiemotiverade i samma skola, det är klart de får bra resultat. De behöver knappt lärare för att få ett bra resultat, säger Leif Sjöqvist.
Den kommunala skolan är även där flest nyanlända ungdomar hamnar. Av de 20 skolor med lägst andel nyanlända i Göteborg är 18 friskolor.
Samtidigt har den kommunala skolan ett lagstadgat utbudsansvar. Det innebär att de alltid måste kunna ta emot elever. Till exempel om en skolelev byter kommun eller om en friskola går i konkurs. Det ansvaret har inte friskolan.
Friskolekoncernen Academedia delade förra året ut 158 miljoner kronor till sina aktieägare. Internationella engelska skolan (IES) gjorde 2019/2020 en vinst på 246 miljoner kronor.
I Karlskrona har skolbudgeten minskat med 18 miljoner kronor och grundskolan har gått back med 10 miljoner kronor 2021. Men trots detta har IES fått klartecken att starta upp.
Hisingsbacka är en av flera förorter i Göteborg som av polisen klassas som ett utsatt område.
– Jag pratade senast igår med polis och andra ansvariga för buset i Backa. Det alla säger är att det är i skolan det börjar. Det är där vi måste jobba, men skolan har inte resurser och det är tragiskt.
– Du kan titta på sju-nioåringar och se att den killen är i riskzonen. Fem-sex år senare sitter samma kille där med ett digert brottsregister och på väg att bli yrkeskriminell, för att det inte är en jävel som gör något åt det idag.
Leif Sjöqvist tar Gathielmska, en skola som startades av socialdemokraten Sven Danvik i slutet på 60-talet, som ett exempel på tidigare satsningar. Det var en skola dit vanartiga arbetarungdomar som inte klarade av den vanliga skolan kunde skickas. Skolan anställde handplockade pedagoger för att ta sig an ungdomarna.
– Min kompis hamnade där, han var för fan analfabet i nian och på åtta månader lärde han sig matte och svenska. Så att han sedan kom rätt i livet, han fick en fil in i samhället. Det är mil från hur det är idag.
Märker du av rekryteringen till kriminalitet bland ungdomarna i skolan?
– Ja, jag har bott i Backa sedan 1985 och aldrig tidigare sett en deal som i tv-serien The Wire, när de står på gathörnet och säljer. Men nu har jag sett det. Det kan sitta ett gäng på 30-40 ungdomar utanför skolan efter skoltid.
Vad anser du om alliansens förslag att drogtesta i Göteborgsskolor?
– Vi behöver inte fler sökmotorer för vem det är som är i riskzon, det vet vi. Problemet är vad ska vi göra med dem som är i riskzonen.
Leif Sjöqvist är även kritisk till högerns utspel om att det behövs mer föräldraansvar för att bekämpa gängkriminaliteten. Han ser i sin vardag frånvarande föräldrar som inte klarar av att uppfostra sina barn.
– Samhället måste kliva in. Det är enda lösningen.
– Vi har samma klasskillnader idag som i slutet av 1800-talet, och då börjar vi få samma tänk också om eget ansvar och moral. Då pratades det om underklassen som omoralisk. Den som begått brott hade fått för lite religion i sig och därför var det viktigt att sätta dem i tukthus.