Vill ställa Chiles president inför rätta i Haag

En grupp advokater och akademiker i en rad länder har inlett en process för att ställa Chiles president Sebastian Piñera inför Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, för brott mot mänskligheten. Anledningen är det systematiska våld som mött demonstranterna som tagit till gatan för att protestera mot de stora sociala orättvisorna i Chile. 

Advokat Ignacio Bachmann, som anmält Piñera både i Chile och till ICC, radar upp exempel när Proletären ringer upp honom i Spanien.

– Kidnappningar. Olagliga frihetsberövanden. Sexuellt våld. Sönderskjutna ögon. Tortyr. Politiska fångar. Av politiska anledningar använder staten den juridiska apparaten mot ett helt kollektiv, anledningar som inte har stöd i en rättsstat.

Men är presidenten ansvarig för vad polisen och militären gör?

– Inte om det hade handlat om enstaka fall under en längre period. Då hade det kunnat bero på andra faktorer, som en svag eller korrupt institution, vilket är vad delar av den politiska högern påstår. Men i det här fallet stod Piñera inför medierna och inför världen och sade att Chile befann sig i ett krigstillstånd och att han skulle göra slut på fienden. 

– Aggressionerna var och är systematiska. De pågick, och fortsätter att pågå, inom en begränsad tidsram, och i hela landet. Det är inte som en riktad insats mot till exempel knarksmugglare i en viss region utan mot hela civilbefolkningen som protesterar.

Ignacio Bachmann är advokat, juris doktor och professor i rättsfilosofi.

Chile har en blodig historia av statligt sanktionerade brott mot mänskliga rättigheter, sedan den 11 september 1973 då Augusto Pinochet tog makten i Chile i en USA-stödd militärkupp. Ignacio Bachmann menar att statsapparaten inte förändrats i grunden sedan Pinochet styrde Chile.

– Den militära strukturen har inte förändrats, inte heller de statliga institutionerna. Den juridiska makten är fortsatt korrupt, icketransparent och den tjänar inte medborgarna utan eliten. Och den politiska makten tjänar samma elit. En elit som huvudsakligen tjänade sina förmögenheter på diktaturens tid.

Hundratals demonstranter har under protesterna fått sina ögon sönderskjutna av Chiles militärpolis, karabinjärerna. Det finns också mängder av anklagelser om misshandel och våldtäkter, men bara ett fåtal karabinjärer har blivit åtalade och dömda för sina handlingar.

– Karabinjärerna är en militär institution. En militariserad polis med militär hierarki och disciplin. De har militär utbildning och är på gatan för att förtrycka. Inte bara nu under protesterna som bröt ut 2019, utan genom alla dessa år av förment demokrati. 

– Det här brutala statliga våldet var mer dolt innan det sociala upproret bröt ut, men det fanns där under ytan hela tiden. I vissa områden, som Antofagasta, har det varit ständigt närvarande.

Sannolikheten för att Piñera verkligen ställs inför rätta av ICC är låg, säger Ignacio Bachmann, men den finns. ICC kan också bara utreda fall som inte behandlats av landets eget domstolsväsende, vilket komplicerar saken. I januari 2020 gjorde Ignacio Bachmann en anmälan till den chilenska åklagarmyndigheten.

– Men de har inte agerat, och så allvarliga brott kräver ett snabbt och effektivt agerande. Vi menar att vad de i själva verket gör är att söka ett alternativ till det internationella rättsväsendet. De vill ha ett så milt rättsfall som möjligt. Att Piñera, istället för att behöva sätta sig på de åtalades bänk i Haag, får gå upp i en chilensk domstol men för mindre grava brott.

Det har framkommit att karabinjärerna och militären gjorde upp med regeringen om straffrihet för att gå ut och slå ner protesterna, säger Ignacio Bachmann.

– Men den här nya pjäsen på spelplanen, ICC, destabiliserade immuniteten, när karabinjärernas och militärens generaler förstod att de kunde bli åtalade utanför Chile. Men det internationella samfundet har också bidragit till att våldet kunnat fortsätta.

Hur då?

– De stora medierna har gett en förvriden bild av vad som händer i Chile. Istället för att beskriva ett politiskt uppror pratar de om kriminella upplopp. De har också legitimerat Piñera som demokrat, som tillåter folket att rösta om en ny konstitution. Men folkomröstningen var en uppgörelse mellan olika politiska krafter för att lugna ner folkets ilska och missnöje.

Den 11 april skulle det varit val till den konstituerande församlingen, men valet är uppskjutet till i maj på grund av coronasituationen. Ignacio Bachmann har inte särskilt stora förhoppningar på den konstituerande processen. Han påminner istället om att det bara var ett av många krav, där ett av de viktigaste handlar om att skrota det nyliberala pensionssystemet.

– Men den politiska klassen kommer inte att röra pensionssystemet, för den chilenska trasbourgeoisien [ett begrepp myntat av Andre Gunder Frank, som var rådgivare åt Salvador Allende, och som syftar på en borgarklass som leds av sina utländska herrar att förstöra den inhemska ekonomin] tjänar på stölden från pensionärerna.

– Det mest troliga är att man kommer att sminka upp konstitutionen men inte röra den nyliberala strukturen i Chile på djupet. Att 80 procent av befolkningen var missnöjd med den nuvarande konstitutionen och röstade för att byta ut den kommer dock få konsekvenser på lång sikt, men inte på kort sikt.

Under tiden fortsätter Ignacio Bachmann och hans team enträget att samla bevis för en rättegång i ICC. Den chilenska rättvisan hoppas han inte på.

– Den juridiska makten i Chile har tydligt visat upp en partisk attityd gentemot folket och demonstranterna. De har kriminaliserat den folkliga rörelsen. De häktar ungdomar som aldrig tidigare dömts för brott, för förseelser med så lågt straffvärde som störande av allmän ordning.

– Vad de gör är att hålla befolkningen i schack, men det är inte rättvisa.